I borgarnas Sverige tillhör studenterna de stora förlorarna.
Under valrörelsen 2006 hävdade de borgerliga politiker att de skulle förbättra ekonomin för studenter om de fick makten. Alla som studerar på högskolor och universitet vet att det inte är lätt att leva på studiemedlen. Enligt TCO är det över 50 procent som uppger att de inte klarar sig ekonomiskt. Nu har det gått två och ett halvt år efter maktskiftet och vallöftet till studenterna har inte infriats. Det kan med rätta uppfattas som svek av studenterna. Det är inga studenter som har fått en bättre ekonomi med den nuvarande regeringen.
Studerandevillkoret i a-kassan har tagits bort. Det innebär, att de studenter som inte har jobb direkt efter en längre utbildning, inte har någon ekonomisk trygghet. Det är nu i jobbkrisens tider är ännu svårare för studenter att skaffa arbete.
Regeringen slår även hårt mot de vuxna som vill vidareutbilda sig t.ex. via komvux. Man har tagit bort alla ekonomiska verktyg för vuxna med försörjningsansvar så att det inte längre är möjligt med vidare utbildning. Stoppet för utbyggnad av högskolan innebär att de stora ungdomskullarna, som nu går på gymnasieskolan, kommer att få slåss om färre platser.
Regeringens politik uppvisar ett tydlig klasstänkande. Högre utbildning ska främst vara tillgänglig för dem med starka resurser. Studiesociala kommitténs förlag att höja studiemedlen med 400 kronor fick inte positiv respons av högskoleminister Lars Leijonborg. Han flaggar för att det inte blir någon höjnings alls. Samtidigt föreslår kommittén försämringar, besparingar på 635 miljoner kronor, bland annat för bostadsbidrag. Detta väntas drabba 35 000 studerande, framför allt barn familjer. Likaså drabbar sänkningen av rätten till studiemedel från sex år till fyra år många hårt. Möjligheten för fler att tillgodogöra sig högre utbildning begränsas. Främjandet av mångfald inom den akademiska världen bromsas.
Vi Socialdemokrater har kämpat i decennier för att folk från olika ekonomiska och sociala bakgrunder skulle kunna studera på högskola och universitet. Målet för den nuvarande regeringen tycks vara att snabbt rasera detta målmedvetna arbete.
Socialdemokratiska riksdagsgruppen har föreslagit förbättringar för studenterna, bland annat genom höjda studiemedel, ökat fribelopp samt höjt tilläggsbidrag för studenter med barn.
Borgerliga vallöften är en sak. Borgerlig praktisk politik är en annan. I det här fallet är det studenterna som blir svikna.
Ameer Sachet(S)riksdagsledamot Örebro
Jennie Bergström(S)studentklubben Örebro
Under valrörelsen 2006 hävdade de borgerliga politiker att de skulle förbättra ekonomin för studenter om de fick makten. Alla som studerar på högskolor och universitet vet att det inte är lätt att leva på studiemedlen. Enligt TCO är det över 50 procent som uppger att de inte klarar sig ekonomiskt. Nu har det gått två och ett halvt år efter maktskiftet och vallöftet till studenterna har inte infriats. Det kan med rätta uppfattas som svek av studenterna. Det är inga studenter som har fått en bättre ekonomi med den nuvarande regeringen.
Studerandevillkoret i a-kassan har tagits bort. Det innebär, att de studenter som inte har jobb direkt efter en längre utbildning, inte har någon ekonomisk trygghet. Det är nu i jobbkrisens tider är ännu svårare för studenter att skaffa arbete.
Regeringen slår även hårt mot de vuxna som vill vidareutbilda sig t.ex. via komvux. Man har tagit bort alla ekonomiska verktyg för vuxna med försörjningsansvar så att det inte längre är möjligt med vidare utbildning. Stoppet för utbyggnad av högskolan innebär att de stora ungdomskullarna, som nu går på gymnasieskolan, kommer att få slåss om färre platser.
Regeringens politik uppvisar ett tydlig klasstänkande. Högre utbildning ska främst vara tillgänglig för dem med starka resurser. Studiesociala kommitténs förlag att höja studiemedlen med 400 kronor fick inte positiv respons av högskoleminister Lars Leijonborg. Han flaggar för att det inte blir någon höjnings alls. Samtidigt föreslår kommittén försämringar, besparingar på 635 miljoner kronor, bland annat för bostadsbidrag. Detta väntas drabba 35 000 studerande, framför allt barn familjer. Likaså drabbar sänkningen av rätten till studiemedel från sex år till fyra år många hårt. Möjligheten för fler att tillgodogöra sig högre utbildning begränsas. Främjandet av mångfald inom den akademiska världen bromsas.
Vi Socialdemokrater har kämpat i decennier för att folk från olika ekonomiska och sociala bakgrunder skulle kunna studera på högskola och universitet. Målet för den nuvarande regeringen tycks vara att snabbt rasera detta målmedvetna arbete.
Socialdemokratiska riksdagsgruppen har föreslagit förbättringar för studenterna, bland annat genom höjda studiemedel, ökat fribelopp samt höjt tilläggsbidrag för studenter med barn.
Borgerliga vallöften är en sak. Borgerlig praktisk politik är en annan. I det här fallet är det studenterna som blir svikna.
Ameer Sachet(S)riksdagsledamot Örebro
Jennie Bergström(S)studentklubben Örebro
0 kommentarer:
Skicka en kommentar