söndag 26 april 2009

Regeringen sviker studenterna



I borgarnas Sverige tillhör studenterna de stora förlorarna.
Under valrörelsen 2006 hävdade de borgerliga politiker att de skulle förbättra ekonomin för studenter om de fick makten. Alla som studerar på högskolor och universitet vet att det inte är lätt att leva på studiemedlen. Enligt TCO är det över 50 procent som uppger att de inte klarar sig ekonomiskt. Nu har det gått två och ett halvt år efter maktskiftet och vallöftet till studenterna har inte infriats. Det kan med rätta uppfattas som svek av studenterna. Det är inga studenter som har fått en bättre ekonomi med den nuvarande regeringen.
Studerandevillkoret i a-kassan har tagits bort. Det innebär, att de studenter som inte har jobb direkt efter en längre utbildning, inte har någon ekonomisk trygghet. Det är nu i jobbkrisens tider är ännu svårare för studenter att skaffa arbete.
Regeringen slår även hårt mot de vuxna som vill vidareutbilda sig t.ex. via komvux. Man har tagit bort alla ekonomiska verktyg för vuxna med försörjningsansvar så att det inte längre är möjligt med vidare utbildning. Stoppet för utbyggnad av högskolan innebär att de stora ungdomskullarna, som nu går på gymnasieskolan, kommer att få slåss om färre platser.
Regeringens politik uppvisar ett tydlig klasstänkande. Högre utbildning ska främst vara tillgänglig för dem med starka resurser. Studiesociala kommitténs förlag att höja studiemedlen med 400 kronor fick inte positiv respons av högskoleminister Lars Leijonborg. Han flaggar för att det inte blir någon höjnings alls. Samtidigt föreslår kommittén försämringar, besparingar på 635 miljoner kronor, bland annat för bostadsbidrag. Detta väntas drabba 35 000 studerande, framför allt barn familjer. Likaså drabbar sänkningen av rätten till studiemedel från sex år till fyra år många hårt. Möjligheten för fler att tillgodogöra sig högre utbildning begränsas. Främjandet av mångfald inom den akademiska världen bromsas.
Vi Socialdemokrater har kämpat i decennier för att folk från olika ekonomiska och sociala bakgrunder skulle kunna studera på högskola och universitet. Målet för den nuvarande regeringen tycks vara att snabbt rasera detta målmedvetna arbete.
Socialdemokratiska riksdagsgruppen har föreslagit förbättringar för studenterna, bland annat genom höjda studiemedel, ökat fribelopp samt höjt tilläggsbidrag för studenter med barn.
Borgerliga vallöften är en sak. Borgerlig praktisk politik är en annan. I det här fallet är det studenterna som blir svikna.
Ameer Sachet(S)riksdagsledamot Örebro
Jennie Bergström(S)studentklubben Örebro

Håller Sverige på att spåret ur!


Lediga jobb blir allt mer sällsynta på arbetsmarknaden och i Arbetsförmedlingens datorer.
Vi står inför enorma utmaningar. Arbetsmarknaden försvagas. Varslen ökar och efterfrågan på arbetskraft minskar följaktligen. Färre arbetssökande får jobb. Alla prognosmakare har varit försiktiga i sin bedömning när det gäller arbetslöshet. En sådan stagnation som drabbat landet och en alldeles ointresserad regering, gör att man kan räkna med 15 procent arbetslöshet nästa år. Den kraftigare ekonomiska nedgången kan inte motverkas enbart med hänvisning till stabila statsfinanser. En nödvändig förutsättning att klara jobbkrisen är att bekämpa skenande arbetslösheten i landet. Regeringens passiva inställning trots massiva varslen och konkurser i landet är illavarslande. Att den redan idag utrycker sig ”Våra möjligheter att möta krisen kommer att vara begränsade” är en indikation på att regeringen avsäger sig ansvaret.
Inga pengar till kommuner och landsting under nuvarande år, gör det omöjligt för många kommuner att bibehålla den service som medborgare har rätt att kräva . Med ett sådant utgångsläge riskerar tiotusentals arbetare i offentligsektor sina jobb
Arbetslöshen ökar i alla grupper, men värst är situationen för ungdomarna . Detta är ett svek mot Sveriges ungdomar, deras föräldrar och hela samhället.
Regeringen skyller på att ”krisen inte är svenskproducerad”. Det är dock Sveriges regering som måste bära ansvaret för sin ekonomiska politik.
Det stora ekonomisktmissgrep var att sänka skatterna med 80 miljarder, när tydliga internationella bedömare varnade för en världsomfattande ekonomisk depression.
Felaktiga skattesänkningar som kommun och landsting börjar känna av dess negativa konsekvenser för välfärden. Kommuner i Sverige förbereder sig på att fler personer kommer att behöva socialbidrag.
Sverige har möjligheter. I oroliga tider som dagens krävs alternativ till regeringens passivitet. För oss socialdemokrater försörjning genom eget arbete är central. Vi står för den svenska modellen med ett demokratiskt arbetsliv. Därför måste staten ta sin del av ansvaret.
Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har lagt förslag för skärpta åtgärder för fler jobb och bättre välfärd. I krisens spår blir människor håglösa, förlorar självförtroende och hemfaller i passivitet. Därför är arbetslöshet inte bara fråga om ekonomi, utan också en fråga om hela samhällets välbefinnande De utmaningar som vi har framför oss måste mötas av nya sätt att tänka och nya sätt att lösa problemen.
En ansvar kännande regering ser till människorna och deras livsbetingelse och inte enbart ser krisen som ett strikt finansiellt problem. För det krävs ett solidariskt samhälle.
Ameer Sachet(S)

Kommunalvalet i Turkiet och EU




Som valobservatör för socialdemokraternas räkning hade jag förmånen att följa kommunalvalet i Turkiet. 48 miljoner väljare hade rätt att lägga sina röster i omkring 175 000 vallokaler i hela landet. Valet handlar om såväl borgmästare som ledamöter till lokala, regionala församlingar.
I den regionen där jag befann mig i sydöstra delen Midyat och omnejd var stämningen stundvis väldigt hätsk och som valobservatör blev jag nekad att komma in i vissa vallokaler. Det var väldigt olika på olika platser. Man blir rädd för det ligger i luften på något sätt. Det var kaotiskt, långa köer och bråk med ansvariga kontrollanter som fattar sina ägna beslut Människor behandlades illa. Särskilt äldre analfabeter som inte kan något annat språk än sitt modersmål . I Turkiet förbjuds människor att tala ett annat språk i vallokalerna än turkiska.
Trots många hinder och trots militären närvaron strömmade folket in i vallokaler.
Här bor förutom tuktiska armen och poliser uteslutande kurder, syrianer/assyrier.
Militären befann sig mitt bland väljarna utanför vallokalerna men också på vissa ställen gick de in i vallokalerna trots att det finns en regel för militären att hålla sig minst 150 meter från vallokalerna.
Mer än 60 procent av befolkningen i sydöstra Turkiet är under 25 år. Arbetslösheten i området är väldigt hög. Många ungdomar är tvungna att åka långt bort för att få ett jobb som oftast liknar slavarbete. Här är flickor särskilt drabbade. Fattigdomen är enorm.
Det är positivt att Turkiet förhandlar om att bli EU-medlem. Med ett orientaliskt medlemsland får vi mer av kulturell pluralism och EU:s sekulära identitet kommer också att stärkas.
Det är givetvis viktigt att Turkiet lever upp till mänskliga rättigheter, frihet från censur, respekt och förbättrar villkoren för landets minoriteter och ger rätten att fritt använda sitt språk i skolan och i media.
Den turkiska regeringen och dess myndigheter måste skyndsamt sätta igång en process som leder till fria fackföreningar i landet. Erfarenheten visar att fria fackföreningar är bästa sättet att bredda utvecklingen i ett land.
Demokratin i Turkiet har fortfarande brister. Sverige och EU är beredd, att fortsättningsvis stödja den process som Turkiet har påbörjat mot fullständig demokratisering.
Politiska ansträngningar i Turkiet och reformtakten måste öka!
Ameer Sachet(S)