söndag 23 maj 2010

Vi omprövar politiken


Det är viktigt att visa hur socialdemokratin hela tiden utvecklas.
Vi har många idéer, vi väljer nytänkandet och satsningar på välfärden istället för vidgade klyftor i samhället. Det handlar om att respektera alla människors lika rättigheter. Det är socialdemokratins uppdrag.
En modern familjepolitik för barnets bästa måste utgå från vardagen som dagens föräldrar lever i. Familjers ekonomi, jämställdhet och föräldrars arbetsvillkor är viktiga utmaningar för en fungerande familjepolitik. Vi socialdemokrater vill ha en familjepolitik grundad på barnets bästa, generell välfärd samt jämställdhet mellan män och kvinnor. En viktig utmaning är att förbättra kvinnors löner och villkor i arbetslivet. Rätten till heltid och lika lön för likvärdigt arbete.
Möjligheten för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med ansvar för barn och familj måste öka. Krisdemokraternas och regeringens vårdnadsbidrag utan tvekan försvagar kvinnors förankring på arbetsmarknaden.
Vår politik bygger på att vi satsa i det lilla barnets trygghet, med robust föräldrapenning så att fler ta del och omfattas av denna förmån, särskild ensamstående föräldrar.
Vi vill att familjer få mer vardagstid med sina barn. Vi vill att fler män ta sin del av ansvaret för hem och familj. Vi socialdemokrater vill öka tillgången på barnomsorg på kväller, helger och nätter eftersom alla familjer inte består av två föräldrar som arbetar dagtid på vardagar.
Vi vill ha kvalitetssäkrad förskoleverksamhet oavsett form och huvudman och att verksamheten följer läroplan. Personal med utbildning och kompetens ska finna i alla förskolor. Vi strävar efter mer tillåtande arbetsliv, som bygger på flexiblare arbetstider ur ett föräldraperspektiv.
Skolans uppgift är att stödja och uppmuntra elevens lärande och elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling.
Jag är övertygad om att alla barn kan och vill lära sig - bara de får rätt förutsättningar.
Barnets sociala bakgrund eller föräldrarnas ekonomiska villkor får inte ha någon avgörande betydelse för barnets rätt till en bra utbildning. Skoluppdraget får inte förenklas och reduceras till enbart en diskussion om tidiga betyg och mera prov.
Jag är övertygad om att en gemensam sammanhållen skola där alla barn och unga med olika bakgrund lära varandra med tolerans och empati är en förutsättning för lärande. Vi måste utveckla skolan till att bli en plats där alla barn och unga tillåts uppnå kunskapsmålen utifrån sina egna förutsättningar.
Vi slåss för en skola där alla elever är betydelsefulla. Genom individuellt stöd och med lyhördhet tror jag att alla elever kan nå önskad kunskapsutveckling och utvecklas till trygga, ansvarstagande medborgare. Vi beredda omprövar verktygen men inte den solidariska välfärdspolitiken. För oss socialdemokrater är full sysselsättning målet. Alla har rätt till arbete och alla har skyldighet att bidra efter egen förmåga.
Arbetarerörelsen i Sverige har stått upp och tagit strid för demokrati och jämlikhet.
Alla socialdemokrater i Sverige måste ha mod att granska samhällsutvecklingen i ett långt perspektiv och vara en motor för förändring. Jag tror att vi är på god väg. Vi ska vara lyssnande och hämta vår inspiration och idéer från folket.
Vi måste tro att vi kan förverkliga våra nya drömmar och se de som utmaningar för Sveriges framtid. Kampen mot orättvisor fortsätter.

tisdag 18 maj 2010

En mer nyanserad debatt


Skolorna måste få långsiktiga spelregler och arbetsro, i en tid när tonvikten i samhällsdebatten så starkt präglas av tal om skolornas misslyckande att uppnå målen och elevernas olust att ta till sig den kunskap som krävs. Det känns tråkigt att se på när debatten ständigt och jämt besktiver skolverksamhet som kaotisk, ostrukturerad och dålig.
Skoluppdraget får inte förenklas och reduceras till enbart en diskussion om tidiga betyg och mera prov.
Skolorna skall ge barn trygghet med flexibel arbetsmiljö så att eleverna känna sig mogna för att omsätta sina drömmer och nyfikenhet till parkytiskt och teoretiskt handling. Lyckas skolvärlden med det, då kommer många att uppnå de uppsatta målen.
Regeringens förslag till kommande skollag saknar långsiktighet. Betygliknande omdömen i förskoleklass resulterar i att en del av 6-åringar bli underkända. Regeringen öppnar även för frivilliga avgifter i skolan. Därmed tvingas föräldrarna att betala för olika aktiviteter i skolan. Det är beklagligt att regeringen med dessa förslag sänker kvaliteten i skolorna och för skoleleverna.
Segregationen och sorteringen av elever är en orsak till kunskapsresultatet sjunkit. Regerings skolpolitik innebär mer uppdelning och gruppering av olika elever. Den vill göra skillnad mellan barn redan i tidig ålder i stället för att utveckla skolan till att bli en plats där alla barn och unga tillåts uppnå kunskapsmålen utifrån sina egna förutsättningar. Regeringen tror att man når kunskapsmålen snabbare, om man satsar på elitklasser och elitskolor. En sådan politik cementerar klassamhället.
Regeringen vill ta bort behörighetskraven till högskolan för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. Det ska inte längre vara möjligt att läsa betyg på komvux . Det skapar återvändsgränder och hinder för den som vill utbilda sig vidare.
Denna syn på skola är långtifrån det livslångt lärande som vi socialdemokrater alltid har kämpat för. Den yngre generationen kommer att byta jobb och karriär oftare än tidigare generationer. De måste få förutsättningar för det också.
Alla skolor ska följa samma skollag, nationella läroplan och kursplan. Samma sekretess, öppenhet och meddelarskydd i alla skolor. Den pedagogiska utvecklingen ska uppmuntras i alla skolor, barn är olika och det finns många sätt att lära. Pedagogen i skolan ska uppmuntra eleverna till att analysera, filtrera, ifrågasätta och dra slutsatser av faktakunskaper. Det är viktigt att eleverna kan värdera information och förstå vilken kunskap de behöver i framtiden.
Det kommer alltid att finnas elever som av skilda anledningar inte klarar de uppsatta målen. Dessa elever förtjänar en andra chans, möjlighet att förändra sin situation, att lyckas i skolan.
Sverige har tjänat på en sammanhållen skola, en mötesplats för barn från olika sociala miljöer och bakgrund.
Den svenska skolan måste vara så stabil och ha en sådan bredd att unga människor får en fast grund att stå på kunskapsmässigt, oberoende av skiftningar i livet.
Ytterst handlar det om våra barns framtid, och det måste väga tyngre än bara sortering, betygshysteri och andra panikåtgärder.

onsdag 28 april 2010

Vad säger Carl Bildt om världsutställningen Expo 2010 i Shanghai?


Kina är världens folkrikaste stat och en ekonomisk jätte på uppgång. Samtidigt är Kina också världens största diktatur och polisstat. I ingen annan stat förvägras så många människor rösträtt, mänskliga rättigheter och anda former av rätt att bestämma över sina egna liv.
Det finns också gott om förkämpar för demokrati och mänskliga rättigheter i Kina som förtrycks, fängslas och torteras. I de kinesiska företagen och inom arbetslivet existerar både barnarbete och slavarbete på kontraktsbasis. Varken tortyr eller dödsstraff är förbjudna i Kina. Organisationer som fackföreningar och religiösa samfund är inte tillåtna, både fredliga sammankomster och demonstrationer slås lika brutalt ned. Kommunistpartiet håller ett hårt grepp om media och censuren syftar till att vara total.
Ett etniskt och religiöst förtryck pågår i både Tibet och Xinjiang. Där försöker den kinesiska centralregimen också att göra den inhemska majoritetsbefolkningen till minoriteter i sitt eget land via uppmuntran av hankinesisk invandring. Inte olikt den
Sverige och västländerna har senaste femton åren utvecklat omfattande och varaktiga förbindelser med diktaturen Kina. De växande handelsförbindelserna och ömsesidiga företagsetableringarna har försvarats med argumentet att de ekonomiska kontakterna skulle främja en demokratisk utveckling i Kina. I dag kan vi lätt se att diktaturens grepp över Kina inte har minskat nämnvärt, i vissa fall har den snarare utökats.
Vi hörde alla diskussionerna kring demokrati och mänskliga rättigheter inför OS i Peking sommaren 2008. Många framhöll att de idrottsliga och ekonomiska kontakterna i samband med OS skulle främja demokratiutveckling i Kina. Rörelsefriheten för journalister begränsades återigen efter OS samtidigt som antalet tortyroffer och politiska fångar stiger.
Världsutställningen i Shanghai Expo 2010 förväntas bli den största genom tiderna. Sverige bygger en egen paviljong på Expo 2010. Världsutställningen är ett prestigeprojekt för Kina, i minst samma nivå som de olympiska spelen 2006 i Peking. Eftersom OS i Peking lämnade få spår av demokratiutveckling i Kina är det livsviktigt vitalt att deltagande i världsutställningen 2010 inte blir ett lika stort demokratimisslyckande.
Vi får inte svika det kinesiska folket och kinesiska oppositionella! Även om vi förundras över Kinas ekonomiska framsteg som även kommer delar av folket till del så bygger den på en auktoritär kapitalism kombinerad med en polisstat.
Västvärlden i samverkan med demokratier i utvecklingsländerna måste nu ställa krav på en färdplan mot demokrati i Kina. Shanghai Expo 2010 är ett gott tillfälle varvid både företagsledare och politiker kan artikulera detta krav. Sveriges röst hade kunnat ha hörts högt under EU-ordförandeåret, så blev det inte. När tänker Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt ta till orda?

tisdag 27 april 2010

Desperata Krisdemokrater!!!!!!!!!!


KD är litet 4 % - partiet som har svårt med moral och etik i dessa dagar. Smutsig valrörelse med grövre övertramp att vänta, leds av den desperata Mats Odell.Mats Odells utbrott idag mot de röd-grönas förslag är oseriös.De röd gröna har arbetat hårt och slitit för att lägga fram sina förslag till svenska folket. Besked kom idag att kommunerna får nio miljarder kronor under två år mer än vad regeringen föreslår, Dessutom vill de röd-gröna ha ytterliga tre miljarder till skola och sjukvård.Mats Odell och krisdemokraterna är långtifrån seriösa att använda sådant uttryck som Mats Odell vräkte ur sig idag citat: ”Det är ren Tobleronepolitik” sådan uttalande underlättar inte en hövlig valrörelse.Ett parti och ett statsrd som pratar om etik och moral samtidigt använda sig av sådana uttryck är bara desperat. Skulle svenska folket sätta betyg på Odell idag skulle han utmärkas med ”lågvatten märke” Tyvärr; ser ut att det blir smutsig valrörelse, det luktar illa, med den övertramp som Odell förorsakat mot de röd-gröna borde KD och den borgerliga regeringen skämmas.

söndag 25 april 2010

Jobbfrågan avgör valet 2010


Någon har sagt att politik ibland handlar om förmågan att göra en huvudsak till en bisak, samtidigt som en bisak görs till en huvudsak. Det är väl en bra beskrivning av senaste veckornas debatt.
De borgliga partierna lovade flera jobb i valet 2006. Men det blev tvärtom, 100 000 jobb har försvunnit. Den borgerliga regeringen har lovat fler jobb,men har levererat fler arbetslösa.
Arbetslösheten ligger på nio procent och var tredje arbetslös är långtidsarbetslös. Skatteavdraget hit eller dit lär knappast lösa arbetslöshetsproblemet, fast moderaterna och centerpartiet tävlar om att lyfta upp denna fråga och folkpartiet och krisdemokraterna hänger med. Lite handlar det givetvis om att borgerligheten vill komma ut den jobbiga och besvärande debatt som varit kring sjukförsäkringen, de tusentals som förlorar försörjning och de svårt sjuka som tvingas till arbetsförmedlingarna.
Lösningen i jobbfrågan bland annat handlar om forskning och innovationer.
Vi tror att det behövs andra åtgärder för att bekämpa massarbetslösheten. Vi vill investera i forskning och bidra till att långt fler innovationer och nya rön än idag kommersialiseras. Tillgången till riskkapital behöver stärkas, inte minst i tidiga skeden och i de små företagen. Möjligheterna att kommersialisera idéer från företag eller högskolor måste förbättras. Den offentliga upphandlingen ska bidra till att driva fram teknikutveckling. Vi vill också se fler etablerade forskare på högskolorna som verkar en period inom näringslivet.
Vi vill genomföra framtidsprogram också för de så kallade kreativa branscherna. Vi vill uppmuntra företagare inom design, musik, mode och upplevelseindustri att samla konstnärer, forskare, entreprenörer och institutioner på områden som datorspel, film, musik, litteratur och design i internationellt konkurrenskraftiga kraftcentrum. Vi vill genom starkare marknadsföring locka fler stora evenemang till Sverige, utveckla besöksnäringen och öka resandeströmmarna till vårt land.
Övergången mellan anställning och företagande måste bli mindre riskfylld. Nyblivna entreprenörer och företagare ska under en övergångsperiod kunna välja att tillgodoräkna sig tryggheten från en tidigare anställning. Företagare ska ha bättre inkomsttrygghet och möjligheter att komma tillbaka i verksamhet vid föräldraskap, sjukdom eller arbetslöshet. De trygghetsförsäkringar som finns för löntagare kan tjäna som modell för att utveckla nya bättre lösningar för företagare.

onsdag 14 april 2010

Sanningen kan komma ikapp Bildt


Utrikesminister Carl Bildt tillhör ett av den nuvarande regeringens mest inflytelserika statsråd. I gentlemännens England var det ju inte ovanligt att utrikesministrar blev premiärministrar och vice versa.
Carl Bildt blev statsminister men misslyckades med sitt systemskifte och försvann under flera år till internationell politik. I hans internationella engagemang ingick också att bygga upp en privat förmögenhet bland annat med energiinvesteringar i oroliga delar av Afrika och i Ryssland. Den äldste av "de gamla moderaterna", nyliberalerna, återkom och blev utrikesminister efter det att hans gamla garde rensats ut. Om han anat sin politiska pånyttfödelse så skulle han sannolikt inte ha ingått i många av de ekonomiska engagemang som han investerade i.
I början av mandatperioden fanns en rad diskussioner om hans tvivelaktiga affärsvänner och tidigare options- och aktieinnehav. Dessa ebbade ut, intresset för utrikespolitiken hänger mycket på aktuella konflikter.
Att påstå att svenska företag och svenska företagare skulle delta i förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter har aldrig varit vidare populärt. Vare sig det handlat om apartheidens Sydafrika eller nutidens Kina så bidrar våra företagsetableringar och handelsförbindelser bara till frihet, välstånd och demokratisering. Eller?
För den som vill hålla på med fuffens, även blodigt sådant, är nog Afrika den mest idealiska kontinenten av alla. Afrikaners liv har aldrig värderats vidare högt i övriga delar av världen.
Europas koloniala skuld till Afrika ligger snart femtio år tillbaka i tiden. Idag söker sig nya aktörer till kontinenten för att fylla tomrummet efter de gamla kolonialmakterna.
Bristen på demokrati och utveckling i Afrika har lett till att ett stort antal europeiska företag samarbetar med icke demokratiska regimer och paramilitära grupper i sin strävan att dränera Afrikas naturtillgångar.
Jag ska inte i sak gå in på de anklagelser som riktats mot Lundin Petroleum och därmed indirekt också mot Carl Bildt. Det har nyligen utkommit en hel bok med ambitionen att dokumentera det hela: Kerstin Lundells bok "Affärer i blod och olja". Hon har på debattplats följt upp sina anklagelser.
Carl Bildt har ansett sig för stor för att tidigare alltför mycket befatta sig med påståenden som givetvis "kokats ihop" av sina motståndare. Bildt är en utrikespolitisk aristokrat av den gamla skolan. Några ihjälbombade bönder och vem som kan ha ansvar för det är inte så mycket att prata om för folk som rör sig i Bryssel och Washington och som sysslar med världspolikens stora spel. Är det dessutom bönder i en avlägsen provins i ett av många oroliga afrikanska länder så är det ännu mindre intressant.
Jag hoppas innerligt att sanningen till slut kommer ifatt familjen Lundin, Lundin Petroleum och Carl Bildt. Kerstin Lundells bok kan i alla fall bli en fortsättning på den debatt som ebbade ut. En god nystart!

lördag 3 april 2010

Interparlamentariska unionen IPU i Bangkok 2010


Jag har nyligen medverkat i den Interparlamentariska unionens kongress IPU i Bangkok.
Interparlamentariska unionen (IPU) samlades i Bangkok den 27 mars – 1 april. På dagordningen stod frågor om demokrati och god samhällsstyrning, organiserad brottslighet, bistånd och ungdomars deltagande i den demokratiska processen.
Svenska delegationen, som leddes av vice talman Birgitta Sellén (c), var framgångsrik med sina förslag till förändringar i Bangkok-mötets resolutionstexter. Vi från riksdagsdelegationen tog upp kvinnors roll för demokratiuppbyggande och mikrokrediter som ett framgångsrikt verktyg för att lyfta människor ur fattigdom. Vi fokuserade bl.a. på förebyggande och bekämpande av människohandel, som även var en högt prioriterad fråga under Sveriges ordförandeskap i EU.
Vidare poängterades från svenskt håll vikten av att säkerställa mottagarländernas inflytande i biståndsfrågor samt självklarheten att lika möjligheter till utbildning skall ges till både flickor och pojkar.
Vi ställde obekväma frågor till Uganda, Afghanistan, Iran och Vitryssland.
Sverige tog även initiativet till ett antal bilaterala möten. Ugandas talman fick svara på frågor om landets lagförslag om att införa dödsstraff för homosexualitet, en grupp kvinnliga afghanistanska parlamentariker var mycket tydliga i sitt önskemål om att närvaron av internationella trupper skall fortsätta för att trygga situationen för kvinnor och barn. Med Vitryssland och Iran diskuterade riksdagsdelegationen frågor om dödsstraff, yttrandefrihet och kvinnors ställning. Vad gäller uppfattningen av den verkliga situationen i ex. frågan om yttrandefrihet skiljde sig Sveriges och Irans tolkningar drastiskt åt.
I den svenska riksdagsdelegationen ingick vice talman Birgitta Sellén (c), Inger René (m), Krister Örnfjäder (s), Holger Gustafsson (kd), Birgitta Eriksson (s), Ulf Nilsson (fp), Ameer Sachet (s) och Ulrika Karlsson (m).
IPU, som bildades år 1889, har i dag 153 nationella parlament som medlemmar. IPU arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och global utveckling. Sedan 2002 har IPU observatörsstatus i FN.

tisdag 2 mars 2010

FN:s roll i världen


Jag hade förmånen nyligen att göra studiebesök vid FN huvudkontor i New York.
Under två veckor kunde jag studera FN:s organisation närmare och det arbete som sker dagligen. Bland annat följde jag arbetet inom den sociala utvecklingskommissionen.
FN fortfarande är vårt främsta globala forum där staternas röster också väger lika i generalförsamlingen. Bildandet av olika regionala ekonomiska sammanslutningar och frihandelsområden tar inte bort behovet av FN. Inte heller klubbar som G8 och G20.
FN är ett ventilationsredskap för globala problem och konflikter. En organisation som i sina bästa stunder representerar mänsklighetens längtan efter frihet från krig och hunger samt hopp om att alla former av förtryck ska avvecklas.
Fred, säkerhet och mänskliga rättigheter är tre centrala pelare i FN:s verksamhet. FN måste bli tydligare i att det ska gälla för alla länder. Folkrätten måste utvecklas för att skydda människor och får inte bli redskap för stormaktsintressen eller diktatorer.
När FN bildades diskuterade man säkerhet ur ett statligt perspektiv, eftersom det är stater som är medlemmar i FN. Säkerhet är ett tillstånd då stater känner sig skyddade mot faktiska, potentiella eller upplevda hot mot deras självständighet, suveränitet och politiska institutioner. I brist på en effektiv säkerhetsgaranti, fortsätter tyvärr länder ofta att söka säkerhet i militära termer. Kapprustningen under det kalla kriget innebar att större militär kapacitet i förlängningen uppfattades som mer säkerhet. Idag är kapprustningen kanske inte lika påtaglig men stater har fortfarande en tendens att uppfatta säkerhet som en uteslutande militär fråga och något som endast kan garanteras av vapenmakt.
Vi måste tala mer om mänsklig säkerhet. Vi socialdemokrater ser det som ett viktigt framsteg att världens länder antog principen om skyldigheten att skydda vid FN:s reformtoppmöte hösten 2005. Principen innebär att det är varje stats ansvar att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och andra brott mot mänskligheten och att agera för att förebygga sådana allvarliga övergrepp. I en situation när en stat inte förmår eller vill leva upp till detta ansvar har det internationella samfundet en skyldighet att ingripa för att skydda en befolkning.
Från svensk sida borde vi också genom inte minst EU hårdare driva nedrustningskravet och försöka åstadkomma överenskommelser varigenom kärnvapen och andra massförintelsevapen avvecklas.
Utan ett effektivt arbete mot konfliktorsaker, som till exempel fattigdom och politisk extremism blir FN:s arbete brandkårsuttryckningar. FN:s insatser måste komma före krigsutbrott och FN som samtalsledare där det finns tendenser till konflikt måste sättas in tidigt.
Vi socialdemokrater vill se ett ökat engagemang för FN med fler politiska initiativ som kan bidra till en välfungerande världsorganisation och en bättre internationell ansvarsfördelning, som bättre tjänar mänskligheten.

fredag 29 januari 2010

Bekämpa kat-tuggandet


Narkotikamissbruk är ett stort problem så väl i EU som i Sverige och ett hot mot samhället i stort. Narkotikan leder till ohälsa, våld och svåra sociala problem. Det är dags att vi på allvar tar itu med drogen kat, Kat odlas främst i Etiopien, Jemen och Kenya. De flesta som missbrukar kat i Sverige har somaliskt ursprung eller härstammar från Afrikas horn. Missbruket är begränsat till Mälardalen, Örebro, Göteborg och Malmö. Det är främst män som missbrukar, men bekymret är om drogmissbruket sprider sig till kvinnor och unga. Det som skiljer kat från andra droger är att det är en färskvara. De små bladen håller sig längre om man bevara den i kylig miljö. Den som odlar för att sälja kat skördar tidigt på morgonen för att sedan föra buntar av skott, en så kallad ”mardof” inlindade i till exempel bananblad för att bevara fuktigheten och för att bladen håller sig färskare längre. Effekter och skador påminner mycket om amfetaminets, som missbrukas i slutna grupper under några timmar. Men missbruket är större och fler börjar tuggar kat i hemmet, även framför sina barn. Kat smugglas till Sverige med kurirer i huvudsak längs två vägar, från Storbritannien till Västkusten och från Nederländerna via Danmark och Skåne. Dessa länder ansvarar för yttre gräns inom EU, där kat inte är förbjudet, utan istället betraktas som livsmedel. Med fri rörlighet av varor inom EU är det lätt att transportera drogen kat vidare till andra länder som Sverige. Kat narkotikaklassades 1989 i Sverige. Problemet i Sverige enligt gällande lagstiftning är att innehav av drogen kat under fyra kilo betraktas som ringa brott. Kat är lågprioriterat hos tull och polis. Det krävs en påföljdsändring om mängden som krävs för vad som betecknas som grova narkotikabrott skulle sänkas. Då skulle polisen och tullen på betydligt starkare befogenheter för att på allvar stoppa smugglingen av kat inne i landet. Som med allt annat drogmissbruk förekommer misshandel, kriminalitet och prostitution vid katmissbruk. Det kostar att skaffa sig sin dagliga dos av kat för att tugga sig berusad. Bekämpningen av narkotika ska vara en prioriterad fråga för regeringen. Kampen mot olaglig narkotikahandel måste intensifieras. Att båda FN:s narkotikakonventioner och WHO:s expertgrupp kom fram till att kat inte uppfyller kraven på internationell narkotikaklassning hindrar inte oss att fortsätta kampen mot sådana droger som gör stor skada för samhället och den enskilde individen. En enhetlig lagstiftning inom EU som klassar olika narkotika preparat är inte realistisk i dag. Därför bör vi i Sverige fortsätta med att använda de redskap som finns för att hindra utbrett missbruk av drogen kat. Mängden av kat som krävs för vad som betecknas som grovt narkotikabrott måste sänkas och polisen och tullen bör få betydligt starkare befogenheter för att på allvar stoppa smugglingen av kat till stater som Sverige där drogen är illegal. För att stoppa smugglingen av kat bör Sveriges regering föra fram formella eller informella diskussioner med transitländerna Nederländerna och Storbritannien, samt föra en fortsatt dialog om att kriminalisera drogen kat.

onsdag 27 januari 2010

När barnen inte kan flytta


Sju av tio föräldrar med hemmavarande barn i åldern 20-25 år vill att deras barn ska flytta hemifrån. Barnen vill också flytta, om det hade varit möjligt. Men bostadsbristen tvingar dem att bo kvar hemma, visar en undersökning som Novus Opinion på uppdrag av Hyresgästföreningen.
Enligt denna har fyra av fem unga erfarenheter av missförhållanden och oegentligheter på bostadsmarknaden. Tre av tio högskolestudenter upplever att bostadssituationen påverkar studierna negativt. Framför allt de som hyr i andra hand som mår dåligt.
Unga drabbats hårdast av regeringens bostadspolitik. Mer än 400 000 unga saknar egen bostad; en förutsättning för att kunna studera, etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa barn. 1,2 miljoner ungdomar ska ta sig ut på arbets- och bostadsmarknaden de närmaste tio åren. Men i storstäderna och på högskoleorterna är bostadsbristen u det närmaste konstant.
Hösten 2009 har mer än 40 procent av landets kommuner bostadsbrist. Det minskar rörligheten på arbetsmarknaden och försvårar företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft, vilket skapar stora flaskhalsar i produktionen och sämre tillväxt.
I såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv bygger vi få bostäder.
De flesta studenter skulle i första hand välja en egen bostad - företrädelsevis i hyresrätt.
Möjligheten för människor med svag ekonomi, unga och studenter att ta sig in på bostadsmarknaden krymper.
Regeringen pratar varmt om ungdomar, men allt fler ungdomar står utanför bostadsmarknaden!
Boende handlar inte bara om bostaden utan också om hur det fungerar med vård, skola och omsorg där man bor. Det handlar även om kommunikationer, kommersiell service och inte minst möjligheten att få jobb.
Ett bra boende är av största vikt för att man ska kunna klara andra centrala delar av livet, till exempel utbildning, hälsa och arbete. Vi bygger samhälle inte bara bostäder.
Kommunerna behöver ta en mer aktiv roll i bostadsförsörjningen. Bättre service till bostadssökande, regler mot diskriminering, krav på inrättande av kommunal bostadsförmedling samt offentliga förmedlingsprinciper även frö privata hyresvärdar.
Offentliga ägda bostadsbolagen bär ett socialt ansvar som andra aktörer på bostadsmarknaden inte kan ta på sig på samma sätt. Utan de kommunala bostadsföretagen skulle socialt utsatta personer ha ännu svårare att hitta någonstans att bo.
Det finns behov till ökade nyproduktion framför allt hyresrätter och små lägenheter som motsvarar ungdomarnas behöv av egen boende.
För att arbetsmarknaden ska kunna fungera förutsätts att det finns bostäder att tillgå. Hyresrätten och allmännyttiga bostadsföretag har länge varit samhällets främsta verktyg för att tillgodose behovet av bostäder.
Det räcker inte med enbart marknadskrafter för att tillgodose människors bostadsbehov.
Bostadspolitiken ska vara generell och omfatta hela befolkningen. Genom att se till att det finns bostäder där de nya jobben finns, förbättras landets konkurrenskraft.
Vi behöver en bostadspolitik som håller ihop och utvecklar Sverige.
Varför regeringen är så förbryllande passiv när byggandet av bostäder har stagnerat?

torsdag 14 januari 2010

Tam kritik från västvärlden mot att Kina bromsar demokratiutveckling


Är Kina för viktigt ekonomiskt för att Sverige, EU och västvärlden ska våga ställa krav på demokratiutveckling och respekt för mänskliga rättigheterna? Massakern på Himmelska fridens torg 1989 och den kinesiska demokratirörelsen synes märkligt bortglömd av företagsledare och västländer idag. Från skarp kritik direkt efter massakern har kritiken av den kinesiska ledningen allt mer klingat av.
Kina är världens till folkrikaste stat och en ekonomisk jätte på uppgång. Samtidigt är Kina också världens största diktatur och polisstat. I ingen annan stat förvägras så många människor rösträtt, mänskliga rättigheter och andra former av rätt att bestämma över sina egna liv. Det finns också gott om förkämpar för demokrati och mänskliga rättigheter i Kina som förtrycks, fängslas och torteras. I de kinesiska företagen och inom arbetslivet existerar både barnarbete och slavarbete på kontraktsbasis. Varken tortyr eller dödsstraff är förbjudna i Kina. Organisationer som fackföreningar och religiösa samfund är inte tillåtna, både fredliga sammankomster och demonstrationer slås lika brutalt ned.
Ett etniskt och religiöst förtryck pågår i både Tibet och Xinjiang. Där försöker den kinesiska centralregimen också att göra den inhemska majoritetsbefolkningen till minoriteter i sitt eget land via uppmuntran av hankinesisk invandring. Inte olikt den statsdirigerade ryska invandringen till de baltiska staterna under Sovjettiden.
Kommunistpartiet håller ett hårt grepp om media och censuren syftar till att vara total. I januari 2006 gick Google med på att censurera kinesernas version av händelserna på Himmelska fridens torg, genom att ta bort sökresultat som visade att massakern ägt rum. Censurerade versioner av andra företeelser lades också ut: om Taiwans politiska status, om den tibetanska frihetsrörelsen och om Falungong-rörelsen. Det här visar att kommunistregimen i Kina knappast håller på att mjukas upp eller rör sig mot mer av demokrati.
Sverige och västländerna har senaste femton åren utvecklat omfattande och varaktiga förbindelser med diktaturen Kina. De växande handelsförbindelserna och ömsesidiga företagsetableringarna har försvarats med argumentet att de ekonomiska kontakterna skulle främja en demokratisk utveckling i Kina. I dag kan vi lätt se att diktaturens grepp över Kina inte har minskat nämnvärt, i vissa fall har den snarare utökats.
Vi hörde alla diskussionerna kring demokrati och mänskliga rättigheter inför OS i Peking sommaren 2008. Många framhöll att de idrottsliga och ekonomiska kontakterna i samband med OS skulle främja demokratiutveckling i Kina. Rörelsefriheten för journalister begränsades återigen efter OS samtidigt som antalet tortyroffer och politiska fångar stiger.
Världsutställningen i Shanghai Expo 2010 förväntas bli den största genom tiderna. Sverige bygger en egen paviljong på Expo 2010. världsutställningen Expo 2010 är ett prestigeprojekt för Kina, i minst samma nivå som de olympiska spelen 2006 i Peking. Eftersom OS i Peking lämnade få spår av demokratiutveckling i Kina är det livsviktigt vitalt att deltagande i världsutställningen 2010 inte blir ett lika stort demokratimisslyckande.
Vi får inte svika det kinesiska folket och kinesiska oppositionella! Även om vi förundras över Kinas ekonomiska framsteg som även kommer delar av folket till del så bygger den på en auktoritär kapitalism kombinerad med en polisstat. Det har tidigare också sagts att tillväxt och välstånd är sammanknippade med demokrati och demokratisering. Odemokratiska eliter har därför i många länder motvilligt accepterat steg mot demokrati för att få en ekonomisk utveckling. Nu ser många diktaturer i utvecklingsländerna Kina som ett bättre exempel att följa och de söker också kinesisk hjälp för ekonomisk utveckling med bibehållen diktatur.
Västvärlden i samverkan med demokratier i utvecklingsländerna måste nu ställa krav på en färdplan mot demokrati i Kina. Shanghai Expo 2010 är ett gott tillfälle varvid både företagsledare och politiker kan artikulera detta krav. Sveriges röst hade kunnat ha hörts högt under ordförandeåret, så blev det inte.
När tänker statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt ta till orda?

måndag 11 januari 2010

Handelsminister svar på mitt inlägg om Migrantarbetarna i Gulfstaterna


Frihandelsavtal ger möjlighet att ställa krav
Debatt: I år kan EU och Gulfstaterna förhoppningsvis slutföra förhandlingarna om ett frihandelsavtal med MR-klausul. Med en klausul om mänskliga rättigheter åtar sig Gulfstaterna att respektera de mänskliga rättigheterna för migrantarbetare i högre grad än vad som faktiskt sker idag, skriver handelsminister Ewa Björling (M) i replik till Sachet (S).Först vill jag tacka riksdagsledamot Ameer Sachet (S) (Europaportalen 100108) för att han uppmärksammar den viktiga frågan om demokrati och mänskliga rättigheter i Gulfstaterna och sambandet med de frihandelsförhandlingar som pågår mellan EU och GCC-länderna (alla Gulfstater på arabiska halvön förutom Jemen).
Små framsteg
Ameer Sachet har helt rätt när han beskriver de rådande missförhållandena för många migrantarbetare, bristen på demokrati och brist på respekt för de mänskliga rättigheterna. De flesta bedömare är dock överens om att det går att se tecken på förbättringar på vissa områden. Men det går långsamt och stegen är små.När det gäller migrantarbetares situation pågår ett reformarbete isamarbete med länderna varifrån många migrantarbetare kommer, främstIndien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Kina och Filippinerna. En dialogäger rum inom ramen för den så kallade Colomboprocessen, där Gulfstaterna och de så kallade sändarländerna tillsammans med den internationella organisationen för migration (IOM) söker lösningar på problem som följt i fotspåren av den omfattande migrationen av arbetare. Regeringen välkomnar detta arbete.Under min tid som handelsminister har jag besökt Gulfregionen många gånger och vid varje besök har jag påpekat vikten av att respektera de mänskliga rättigheterna. Detta just för att frågorna som Ameer Sachet lyfter upp i sin artikel är så viktiga och grundläggande för vårt samhällssystem. Jag kommer att fortsätta ta upp dessa frågor.I februari medverkar jag i en konferens i Saudiarabien som anordnas av Exportrådet och det saudiska CMA (Capital Market Authority), konferensen ska handla om Corporate Governance och en stor del i detta är företagens sociala ansvar (CSR, Corporate Social Responsibility).
Svenska företag bäst i världen
Svenska företag är bäst i världen på CSR och jag är helt övertygad om att CSR är ett mycket viktigt instrument för att utifrån ett affärsperspektiv öka respekten för de mänskliga rättigheterna, förbättra miljön och arbetstagarnas arbetsvillkor, samt att motverka korruption.Utgångspunkterna är de tio principerna i FN:s Global Compact och OECD:sriktlinjer för multinationella företag, liksom ILO:s arbete ochkonventioner. CSR är en prioriterad fråga för regeringen och en viktigbeståndsdel i svensk utrikes- och handelspolitik. Något som påverkar ävenmigrantarbetares situation positivt.
Två frågor kvar
Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och GCC har pågått i tvådecennier och det återstår nu endast två diskussionspunkter att lösa. Denena handlar om exporttullar och den andra om mänskliga rättigheter. I defrihandelsavtal som EU sluter med länder eller sammanslutningar av länder, ingår en klausul som handlar om respekten för de mänskliga rättigheterna. När avtalet undertecknas innebär detta att GCC-länderna åtar sig att respektera de mänskliga rättigheterna i högre grad än vad som faktiskt sker idag. Förhoppningsvis kan förhandlingarna slutföras under detta år.Avgörande MR-klausul
Ett frihandelsavtal med en MR-klausul är ur flera perspektiv bättre än ensituation utan avtal. Det blir enklare för EU- och GCC-länderna att bedrivahandel med varandra. Handel och investeringar kommer att öka och dettaleder till ökad tillväxt som leder till ökat välstånd. Vi har helt enkeltinte råd att inte handla med vår omvärld. En ökad handel leder också tillfler besök och ett ökat utbyte, inte bara när det gäller varor och kapitalutan också avseende företagskultur, politik etcetera. Ökad handel har visat sig leda till en ökad förståelse mellan folkslag.
Lysande exempel
EU är ett lysande exempel på hur man lyckats med handelsmedel skapa förståelse mellan folk som tidigare stridigt mot varandra. MR-klausulen underlättar också för både EU-företag och GCC-företag att i ökad omfattning framhålla vikten av de mänskliga rättigheternas betydelse i utbytet. Med ett avtal är det lättare för avtalsparterna att ställa krav på varandra.Utan ett avtal finns inte den möjligheten. En pågående dialog och utbyte ger större möjlighet att påverka. Det är min fasta övertygelse och det är där som min och Ameer Sachets åsikt går isär.
Ewa BjörlingHandelsminister

söndag 10 januari 2010

Sverige måste stödja migrantarbetarna i hela världen


Sverige har ett ansvar. vi kan verka för bättre villkor för världens mingrantarbetare.
Migrantarbetare i Gulfstaterna lever ofta under eländiga förhållanden. EU har nu en chans att påverka arbetsförhållandena genom förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Gulfstaterna. EU bör ställa hårda villkor på förbättringar av mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.
Globaliseringen har skapat en omfattande arbetskraftsmigration i hela världen. Det är inte bara till den gamla industrivärlden Europa, Nordamerika och Japan som migrantarbetare i dag rör sig. Mindre känt är den omfattande arbetskraftsmigrationen från Sydasien till de oljerika Gulfstaterna (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten), uppskattningsvis cirka tio miljoner. Utöver migranterna från Sydasien finns i Gulfstaterna några miljoner ytterligare arbetare från andra stater som Iran, Turkiet och de fattigare arabstaterna.
Migrantarbetarnas situation:Gästarbetarnas eländiga situation har uppmärksammats den senaste tiden, men det är få förbättringar har skett. Tvärtom består särbehandlingen samtidigt som många tvingas hem som en följd av den ekonomiska lågkonjunkturen. Migrantarbetarna lever ibland under både moderna, kapitalistiska förhållanden och förhållanden som påminner om feodaltiden. Många arbetar under alltifrån osäkra anställningsvillkor med låg lön till de med rena slavliknande kontrakt.
Ofta anländer de som skuldsatta till olika rekryteringsagenter och får vid ankomsten underteckna avtal som ger dem lägre ersättningar än vad som ursprungligen förespeglats. Pass konfiskeras och migrantarbetaren knyts till en arbetsgivare utan möjlighet att byta eller ifrågasätta dennes tillhandahållande av bostad, lön och sjukvård.
Brist på mänskliga rättigheter:Demokrati och mänskliga rättigheter är främmande i flera av dessa länder, det saknas fackföreningar och respekt för fackliga rättigheter. Gulfstaterna är också patriarkala samhällen där sexuella trakasserier och våld mot migrantarbetande hembiträden, förefaller frekvent förekommande. Den officiella tolkningen av Islam formas ibland till en ursäkt för varför kvinnor och särskilt kvinnor av annan etnicitet och religion kan förtryckas och utnyttjas.Respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive de fackliga, är en viktig utrikespolitisk prioritering för Sverige och för EU. Bristen på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdheten är stor i Gulfstaterna. Kränkningar sker löpande och ständigt. I såväl FN-rapporter som i en "skuggrapport" skriven av en rad internationella människorättsorganisationer noteras såväl fortsatt problem, bland annat vad gäller migrationsarbetarnas situation, till exempel saknaden av lagstadgade minimilöner och brist på kunskaper rörande mänskliga rättigheter.
Den svenska exporten till Gulfregionen är viktig och har stor potential. Länderna är intresserade av att investera i Sverige. Sveriges frihandel och ökat handelsutbyte är central för tillväxt och utvecklig, den leder också till utbyte av idéer och åsikter som bidrar till en tryggare och mer välmående värld. Så låter det varje gång man fråga ansvariga ministrar om de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Frågan är, trygghet och utveckling för vilka?
EU måste ställa hårda villkor:EU har i avsikt är att slutföra förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Gulfstaterna. Jag tycker att en rimlig svensk position vore att EU ska ställa hårda villkor på förbättringar inom mänskliga rättigheter för både medborgarna och migrantarbetarna i Gulfstaterna.
Frihandel får inte bygga på en brutal utnyttjande av arbetskraften efter tvångsmässiga arbetsförhållanden upprätthållna av enväldiga regimer. Migrationsarbetarnas mänskliga rättigheter och sociala villkor måste på allvar in i de handelspolitiska diskussionerna Principerna i FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag måste hållas.
Tanken med initiativet Global Compact är att göra nationella som internationella företag uppmärksam på och ta ett aktivt ansvar för tio internationellt erkända principer inom fyra områden: mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption.
Företagens ansvar ska inte bara bidra till att skapa arbeten och tillväxt utan också gynna en hållbar social och miljömässig utveckling.
ILO:s åtta konventioner:Det som också krävs är att fler länder som Gulfstaterna ratificerar, officiellt och för staten bindande godkänner ILO:s åtta konventioner om grundläggande rättigheter för arbetstagare. Konventioner som bl.a. förbjuder tvångsarbete, barnarbete och könsdiskriminering samt skyddar rätten till organisering och att sluta kollektivavtal.
Sverige ska vara ett "arbetsrättsparadis" som ska verka inom ramen för det internationella samfund, inom FN och inom EU för att missförhållanden för arbetare avskaffas. Oavsett i vilket land arbetsplatsen ligger och oavsett arbetarnas nationella tillhörighet.

lördag 9 januari 2010

Förbättra samhällsdialogen för att stoppa rekrytering till fundamentalistiska terroristgrupper


Idag förekommer det att unga svenskar rekryteras till väpnade strider i andra länder. Det finns ledargestalter som försöker lura unga att bli terroristkrigare med martyrskap som belöning, trots att detta är straffbart. Dessa ledare målar ofta upp en världsbild och en ideologi som berättigar våld för att uppnå politiska - och sociala mål eller religiösa ideal. Genom terroraktioner vill de hävda och stärka sina normer och sin världsbild. En organisation som använder sig av denna metod är al-Qaida.
Det som gör al-Qaida så farligt är att man framgångsrikt utnyttjat de motsättningar som redan finns i ett land eller en region. Det kan gälla konflikter om territorier eller konflikter som har sin grund i sociala eller etniska motsättningar. Terrordåden blir ett uttryck för politisk desperation. En annan viktig del som har lyckats fånga delar av den islamska världen är hatbilden av Västerlandet. I den kopplas våldet som idé och som praktik till begreppet jihad. Men terrorvåld kan aldrig accepteras som ett legitimt medel för att uppnå samhällsförändringar.
För att stävja den tilltagande rekryteringen till olika terrorgrupper som al-Qaida och al-Shabab i islams namn är det viktigt att kartlägga de våldsinriktade, fundamentalistiska islamisterna i Sverige och deras ledare. Men detta är inte ensamt tillräckligt. Det krävs en långsiktig strategi med information och dialog riktad till de ungdomar som lockas av dessa budskap. Det är fanatism och fundamentalism som är problemet, inte religioner eller tro.
Det gäller att ta diskussionen om demokrati och terrorns fruktansvärda följder där ungdomarna finns. Det kan ske på fritidsgården, i skolan och i idrottsföreningen. Det bör få bättre belysning i media och i den allmänna samhällsdebatten. Samhället kan på olika sätt underlätta dialog. Det offentliga samhället har ett ansvar för att den kommer till stånd och det kommer bland annat an på oss som är politiskt aktiva att vara med och axla detta ansvar, liksom i föreningslivet, i skolan och förebilder i lokalsamhället där ungdomar bor.
Ett särskilt ansvar har muslimska ledare och förebilder i moskéer och föreningar. De kan informera om terrorism och följderna för de samhällen och människor som drabbas av den. De kan bidra med uppslag och idéer om hur vi i Sverige kan förhindra att fler ungdomar dras till terroristgrupper. Både ungdomar och vuxna ska veta att ett närmande till dessa grupper
utgör en fara för den enskilde personen och dennes omgivning. Konsekvenserna kan också drabba alla muslimer i Europa negativt och bidra till att de försätts i en mycket utsatt situation.
Man bör informera om att rekryteringen till olagliga terroriststrider är helt oacceptabel, olaglig och strider mot islamiska principer och ideal. Det är helt oacceptabelt att bjuda in gäster som predikar i svenska moskéer om våld och jihad. Ett nätverk av muslimska föreningar i Sverige och i Europa skulle kunna stödja medlemmarna med argument och sprida information om de våldsamma elementen inom islamisk radikalism.
Jag efterlyser en attitydförändring här hemma i Sverige och övriga islamska världen. Det är dags att på allvar bekämpa rekryteringen till dessa våldsamma extremistgrupper. Vi måste upprätta ett bredare samarbete på så många plan som möjligt mellan muslimska företrädare i Sverige och samhället i stort.
Fundamentalism och vanmakt måste mötas av ansvarstagande. Vi måste skydda alla unga från fundamentalistiska avarter som genom våld vill slå tillbaka mot demokratisk utveckling.