Det är viktigt att fler unga måste beredas möjlighet till utbildning på högskolor och universitet. Studenter från olika samhällsgrupper är nödvändigt.
Nu finns det risk för ökad snedrekrytering. En icke önskevärd utveckling, som leder till att färre unga som inte har föräldrar med akademikerbakgrund läser på högskolenivå. Bakgrunden ska inte avgöra chanserna till högre utbildning.
Med snävare och smalare ingång till högre studier minskas bredden. På sikt drabbar det Sveriges ekonomi och tillväxt negativt. Den nya gymnasieskolan som införs 2011 ska inte ge elever på yrkesinriktade program högskolebehörighet. Det borgerliga mantrat om ”alla vill inte bli akademiker” är ett felaktigt synsätt på unga människors vilja till lärande och utveckling via studier. Ett jämlikt samhälle, full sysselsättning, god tillväxt och lika möjligheter för alla är en del av socialdemokratins vision. Den motsträviga synen hos borgerliga företrädare är förlegad. Det borgerliga synsättet visar på oförmåga att analysera framtida behov av en välutbildad arbetskraft, som krävs för att möta dagens och morgondagens utmaningar.
Förr gav en realskoleutbildning en inträdesbiljett till arbetsmarknaden, ofta till bra fasta jobb. När kraven allteftersom blev högre blev det nödvändigt för fler människor att skaffa sig gymnasieexamen. Med den utbildningsnivån fick människor kvalificerade jobb inom industrin och på förvaltningar som tjänstemän.
Högteknologi, specialisering, globalisering utgör hård konkurrens mellan företag och länder som vill exportera sina produkter. Krav på de tjänster som samhället och företagen erbjuder är betydligt högre idag än tidigare. Allt detta har skapat ytterligare skäl till högre utbildningsnivåer i alla branscher och i alla yrken. Utöver utbildning, krävs det kontinuerlig kompetenshöjning på alla nivåer. Fler och fler börjar på högskola och satsar på ett eller två års utbildning för att kunna söka de jobb som för två decennier sedan krävde gymnasieexamen.
Procentuellt har Sverige inte fler högskolutbildade jämfört med andra i-länder. Regeringens beslut att både stoppa ansökan på arbetslivserfarenhet och utökning av antalet högskoleplatser gör det svårare för nuvarande ungdomskullar. Allt detta, tillsammans med vad som kan kallas en sorteringspolitik redan i tidig ålder, gör att en mindre grupp yngre får möjlighet att studera vidare. Att bredda rekryteringen och öka tillgängligheten till högre studier måste prioriteras. Andelen högskoleutbildade är fortfarande låg på många bruksorter. De unga måste beredas möjlighet att nå fördjupade kunskaper så att de kan möta de krav som samhället har. Utbildning är det bästa receptet för framtida hållbar tillväxt.
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att kunna förstå de utmaningar som samhället står inför. Högre utbildning och fortbildning blir ett alltmer förekommande krav för att kvalificera sig till de lediga jobben. Därför är det nödvändigt att fler av landets invånare, båda yngre och vuxna, ges möjlighet till högre studier. En utmaning som Sverige kan klara.
