Frihet åt Västsahara

EU måste sätta press på Marocko att upphöra med ockupationen
Nyligen deltog jag i den årliga europeiska samordningen av solidaritet med det västsahariska folket i Barcelona. Delegater från 36 länder deltog för att stödja den Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR).
Ett annat mål för konferensen var att lyfta upp den västsahariska konflikten och kampen för västsahariernas självbestämmande inom EU och i FN.
Spanien, den gamla kolonialmakten, lämnade Västsahara 1975 varvid Marockos dåvarande diktator, kung Hassan II, beordrade ”den gröna marschen.” 300 000 civila marockaner korsade gränsen till Västsahara för att ge en bild av ett folkligt stöd för ockupationen. Marocko annekterade de norra två tredjedelarna av Västsahara och Mauretanien den södra tredjedelen. Södra Västsahara ockuperades också av Marocko 1979 när Mauretanien drog sig tillbaka. Tiotusentals västsaharier valde redan vid inmarschen 1975 att fly till Algeriet.
Västsaharierna lade ned sin väpnade kamp i samband med vapenstilleståndet 1991. Trots FN-stödda försök till förhandlingsöverenskommelser har det inte gått att hitta en lösning på konflikten. Huvuddelen av Västsahara är fortfarande ockuperat av Marocko och Västsahara betraktas av den nuvarande marockanske kungen, Mohammed IV, som införlivat med Marocko.
Konferensen o Barcelona bekräftade att en folkomröstning om självbestämmande är den enda lösningen på konflikten i Västsahara. Västsaharas president Mohamad Abdel-Aziz framhävde i sitt tal till konferensen sin djupa oro över att de marockanska myndigheterna i realiteten bedriver ett krig mot de mänskliga rättigheterna och mot folkrätten i Västsahara. Marockos regering förvägrar västsaharierna yttrandefrihet och undertrycka alla som vågar försvara de humanitära värderingar som FN-stadgan bygger på.
Via direkt tele-länk från Lanzarote fick vi lyssna till Aminatuo Haider, en känd västsaharisk försvarare av mänskliga rättigheter. När Aminatou nyligen återvände till sitt hemland efter att ha besökt USA där hon belönats med Robert Kennedystiftelsens pris för sin ickevåldskamp, förvägrades hon inresa av ockupationsmakten Marocko. På flygplatsen i El Aiun beslagtog de marockaniska myndigheter hennes pass och satte henne på ett flygplan tillbaka till Spanien. Detta efter att Aminatou Haider i ett formulär vägrat kryssa i att hennes nationalitet är marockanska. Haider inledde den 15 november en hungerstrejk för sin rätt att återvända hem.
Människorättsaktivisten Brahim Dahane är årets pristagare till minne av Per Anger. Ett pris för humanistiska och demokratifrämjande insatser. Han har nominerats av Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Han greps på Casablancas flygplats dagen innan han skulle ha åkt till Stockholm för att ta emot priset. Nu är han fånge i marockanerna fängelse.
Konferensen beslutade om att inrätta en internationell parlamentarisk grupp för att samordna verksamhet för att hela Västsahara ska uppnå självständighet genom en folkomröstning i enlighet med folkrätten och vapenstilleståndsavtalet 1991. Den internationella parlamentariska gruppen ska sprida information om den marockanska ockupationen. Vidare ska gruppen främja erkännandet av Västsahara och dess statsledning som de enda legitima företrädarna för det västsahariska folket.
Vi i Sverige har alltid haft folkrätten som ledstjärna och en viktig grundpelare för den svenska utrikespolitiken. Solidariteten med folken i ockuperade länder såsom Västsahara måste fortsätta. De mänskliga rättigheterna i Västsahara måste respekteras. Det humanitära stödet till flyktinglägren i Västsahara måste öka för att garantera barn och äldre ett drägligt liv.
Det är ingen brist på engagemanget bland folken i de europeiska länderna. Frågan är i stället om ledarskapet i EU är redo att inta en mer aktiv roll i konflikten. Ledarskapet i EU måste sätta press på den marockanska regimen och då inte minst på Marockos kung. Marocko har getts en speciell status i sin relation till EU, som innebär deltagande i ett antal EU-program och projekt. En viktig fråga gäller fiskevatten utanför Västsaharas kust, EU:s allt djupare relationer och fiskeavtal med Marocko måste ges ett bestämt villkor: ett marockanskt tillbakadragande från Västsahara.
De övergrepp som har drabbat det västsahariska folket måste mötas av kollektivt ansvarstagande och solidaritet från EU-länderna. Det är pinsamt att EU genom olika avtal affärsmässiga gynnar Marocko i stället för att vara pådrivande för Västsaharas självständighet
Folkomröstningen, som utlovades genom FN och vapenstilleståndet 1991, måste genomföras, så att västsaharierna får chansen att säga sin mening om nationellt självbestämmande och suveränitet.

FN tar sig an fallet Haidar

FN engagerar sig nu i fallet med den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar som sedan snart en månad hungerstrejkar på flygplatsen i Lanzarote, efter att ha nekats inträde i Västsahara av marockanska myndigheter.Haidar sattes på ett plan tillbaka till Kanarieöarna när hon återkommit efter att ha mottagit ett människorättspris i USA. Hon har erbjudits asyl i Spanien men avböjt.FN-chefen Ban Ki-Moon bad på måndagen FN:s medlare i Västsahara-frågan att snabbt försöka få till stånd nya samtal med Spanien och Marocko för att lösa frågan.Västsahara annekterades av Marocko 1975 sedan kolonialmakten Spanien lämnat området. Västsaharier strider sedan dess för självbestämmande. Deras starkaste politiska röst, befrielserörelsen Polisario och Marocko, ingick avtal om vapenvila 1991 men sedan dess har de FN-ledda samtalen om Västsaharas framtid inte gjort några framsteg.
den 14 december 2009

Svar från Bildt om västsahariska MR-akrivister

Idag svarade Bildt på frågorna om den hungerstrejkande Aminatou Haidars situation.Svar på fråga 2009/10:237 av Ameer Sachet (s) Marocko och Aminatou Haidar, fråga 2009/2010:241 av Bodil Ceballos (mp) Västsaharisk medborgare i rättsligt vakuum, fråga 2009/2010:266 av Hillevi Larsson (s) Marockos förföljelse av västsahariska MR-aktivisterAmeer Sachet har frågat mig om jag tänker ta upp och driva frågan om Aminatou Haidars rätt att återvända hem till Västsahara som ett villkor för att Marocko ska få behålla sin särskilt gynnade status i relation till EU. Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att föra en diskussion om MR med Marocko i syfte att lyfta frågan om Aminatou Haidar och andra MR-frågor. Hillevi Larsson har frågat mig hur jag avser att agera för att stödja de västsahariska MR-aktivister som nu drabbas av övergrepp från marockanska myndigheter. Jag väljer att svara på de tre frågorna i ett sammanhang. Låt mig först säga att Sverige prioriterar arbetet för mänskliga rättigheter i kontakterna med Marocko både bilateralt och inom EU:s ram och är pådrivande inom EU på detta område. Vi för också en löpande dialog bilateralt och genom EU med de marockanska myndigheterna om mänskliga rättigheter även i enskilda fall. EU:s vidgade samarbete med Marocko innebär att den politiska dialogen förstärks och frågor som demokrati och mänskliga rättigheter får en än mer central plats i det sammanhanget. EU har en strävan att uppmuntra till fortsatta förbättringar och framsteg samt stödja landets reformsträvanden. Som de facto administrerande makt över Västsahara har Marocko att på samma sätt respektera de mänskliga rättigheterna där, i alla dess aspekter. I samband med mötet den 7 december med associeringsrådet EU-Marocko i Bryssel uppmanade EU-sidan Marocko att upprätthålla skyddet för försvarare av mänskliga rättigheter, i synnerhet de verk¬samma i Västsahara. Vad gäller de sju MR-aktivister som greps av marockanska myndigheter på Casablanca flygplats den 8 oktober vill jag hänvisa till mitt svar på fråga av Hans Linde (2009/10:102). Vad avser Aminatou Haidar har Sverige som EU-ordförandeland initierat en diskussion i medlems¬kretsen som givit EU-ambassaderna i Rabat uppdraget att följa fallets utveckling. Under mötet med associeringsrådet tog såväl Sverige som EU-kommissionen upp fallet Aminatou Haidar. Stark oro uttrycktes över Haidars situation, bl.a. vad gäller hennes hälsa. Sverige underströk den humanitära aspekten och vikten av att åtgärder vidtogs för att möjliggöra en snabb lösning som innebär att Haidar får återvända till Västsahara. Därtill har ett särskilt ordförandeskapsuttalande gjorts i vilket Marocko uppmanas att uppfylla sina internationella förpliktelser vad avser mänskliga rättigheter och att samarbeta med spanska myndigheter i syfte att finna en positiv lösning på Haidars situation.
Stockholm den 14 december 2009Carl Bildt

Riksdagsledamöter skickar solidaritetsbrev till Aminatou Haidar

Kära Aminatou Haidar,
Kopia till:
Spanska ambassaden i Stockholm
Marockanska ambassaden i Stockholm
Svenska UD
Vi beundrar din styrka och övertygelse i ditt arbete för västsahariernas mänskliga rättigheter. Med din ickevåldsliga kamp är du en förebild för många av oss, världen över.
Vi vill uttrycka vår oro för den situation du nu befinner dig i. Din hungerstrejk har pågått sedan den 15 november - i protest mot att Marocko i strid mot den Internationella konventionen om politiska och medborgerliga rättigheter nekade dig inresa i det ockuperade Västsahara, ditt hem. Spanien bär också ett ansvar för detta genom att man godtog att du, mot din vilja och utan pass, fördes till Lanzarote. Du har ett enormt civilkurage och detta kommer att behövas även i framtiden.
Du är i en akut situation men, som du säger, detta är inte en isolerad händelse utan ett resultat av marockansk politik i relation till västsahariska människorättsförsvarare. Vi ser med tillfredsställelse att många människor världen över reagerat med upprördhet över de MR-kränkningar du utsatts för. Vi är oroade över den utsatta situation som västsahariska MR-försvarare lever i och att detta inte lett till fler åtgärder från omvärlden.
Våra tankar går också till de andra västsahariska människorättsförsvarare som fängslas, utsätts för kränkningar och hindras i sitt legitima och viktiga arbete. Vår oro angående MR-försvarares säkerhet delas av många. FN:s generalförsamling antog den 17 november 2009 en resolution där man uttryckte en djup oro för att människorättsförsvarare världen över utsätts för hot och hindras i sitt arbete. Vidare uttrycktes allvarlig oro för att argument angående nationell säkerhet och anti-terroristlagstiftning har använts för att göra människorättsförsvarare till måltavlor. Generalförsamlingen erkände särskilt den utsatta situation som kvinnliga människorättsförsvarare lever i och underströk återigen den viktiga roll människorättsförsvarare spelar för att stärka efterlevandet av de mänskliga rättigheterna.
Vi uppmanar marockanska och spanska myndigheter att omedelbart respektera din rätt att återvända hem. Vi verkar för att Sverige, som ordförande i EU, i enlighet med EU:s riktlinjer för skydd av MR-försvarare engagerar sig för din rätt att återvända hem.
Vidare uppmanar vi Marocko att säkerställa att FNs deklaration angående människorättsförsvarare respekteras i det ockuperade Västsahara och att människorättsförsvarare tillåts genomföra sina legitima aktiviteter i enlighet med internationell rätt. Vi uppmanar alla EU-länder att aktivt implementera EU:s riktlinjer för skydd av MR-försvarare genom att följa västsahariska MR-försvarares situation, ha regelbunden kontakt med dem, delta vid rättegångar och ta upp orosmoment med marockanska myndigheter. I dagsläget vill vi uppmärksamma behovet av att besöka Aminatou Haidar på Lanzarote och att ha en beredskap för att delta vid rättegången mot de sju västsahariska MR-försvarare som greps den 8 oktober i år och som kommer att ställas inför militärdomstol.
Vi uppmanar FN att utvidga MINURSOS mandat för att inkludera övervakning och skydd av mänskliga rättigheter alternativt att tillsätta en OHCHR-mission med detta mandat.
Vi hoppas att du mycket snart befinner dig i ditt hem med dina barn!
Varma hälsningar från ledamöter vid Sveriges riksdag
Agneta Berliner, Folkpartiet liberalerna
Anita Brodén, Folkpartiet liberalerna
Ulrika Carlsson, Centerpartiet
Bodil Ceballos, Miljöpartiet de gröna
Ameer Sachet, Socialdemokraterna
Annie Johansson, Centerpartiet
Hillevi Larsson, Socialdemokraterna
Hans Linde, Vänsterpartiet
Anne Ludvigsson, Socialdemokraterna
Kerstin Lundgren, Centerpartiet
Fredrik Malm, Folkpartiet liberalerna
Birgitta Ohlsson, Folkpartiet liberalerna
Eva Selin Lindgren, Centerpartiet

Öppna högskolan för fler

Det är viktigt att fler unga måste beredas möjlighet till utbildning på högskolor och universitet. Studenter från olika samhällsgrupper är nödvändigt.
Nu finns det risk för ökad snedrekrytering. En icke önskevärd utveckling, som leder till att färre unga som inte har föräldrar med akademikerbakgrund läser på högskolenivå. Bakgrunden ska inte avgöra chanserna till högre utbildning.
Med snävare och smalare ingång till högre studier minskas bredden. På sikt drabbar det Sveriges ekonomi och tillväxt negativt. Den nya gymnasieskolan som införs 2011 ska inte ge elever på yrkesinriktade program högskolebehörighet. Det borgerliga mantrat om ”alla vill inte bli akademiker” är ett felaktigt synsätt på unga människors vilja till lärande och utveckling via studier. Ett jämlikt samhälle, full sysselsättning, god tillväxt och lika möjligheter för alla är en del av socialdemokratins vision. Den motsträviga synen hos borgerliga företrädare är förlegad. Det borgerliga synsättet visar på oförmåga att analysera framtida behov av en välutbildad arbetskraft, som krävs för att möta dagens och morgondagens utmaningar.
Förr gav en realskoleutbildning en inträdesbiljett till arbetsmarknaden, ofta till bra fasta jobb. När kraven allteftersom blev högre blev det nödvändigt för fler människor att skaffa sig gymnasieexamen. Med den utbildningsnivån fick människor kvalificerade jobb inom industrin och på förvaltningar som tjänstemän.
Högteknologi, specialisering, globalisering utgör hård konkurrens mellan företag och länder som vill exportera sina produkter. Krav på de tjänster som samhället och företagen erbjuder är betydligt högre idag än tidigare. Allt detta har skapat ytterligare skäl till högre utbildningsnivåer i alla branscher och i alla yrken. Utöver utbildning, krävs det kontinuerlig kompetenshöjning på alla nivåer. Fler och fler börjar på högskola och satsar på ett eller två års utbildning för att kunna söka de jobb som för två decennier sedan krävde gymnasieexamen.
Procentuellt har Sverige inte fler högskolutbildade jämfört med andra i-länder. Regeringens beslut att både stoppa ansökan på arbetslivserfarenhet och utökning av antalet högskoleplatser gör det svårare för nuvarande ungdomskullar. Allt detta, tillsammans med vad som kan kallas en sorteringspolitik redan i tidig ålder, gör att en mindre grupp yngre får möjlighet att studera vidare. Att bredda rekryteringen och öka tillgängligheten till högre studier måste prioriteras. Andelen högskoleutbildade är fortfarande låg på många bruksorter. De unga måste beredas möjlighet att nå fördjupade kunskaper så att de kan möta de krav som samhället har. Utbildning är det bästa receptet för framtida hållbar tillväxt.
Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att kunna förstå de utmaningar som samhället står inför. Högre utbildning och fortbildning blir ett alltmer förekommande krav för att kvalificera sig till de lediga jobben. Därför är det nödvändigt att fler av landets invånare, båda yngre och vuxna, ges möjlighet till högre studier. En utmaning som Sverige kan klara.

Förstör inte den svenska modellen

Den svenska, eller ibland talar man om den nordiska, modellen handlar om både arbetsmarknaden och välfärden. Svensk arbetsmarknadspolitik och svenska välfärdsinstitutioner har imponerat på många utländska besökare, både med socialdemokratiska och borgerliga sympatier. Det har varit politiker, näringslivsföreträdare företrädare för fackliga organisationer, journalister och forskare. Sverige och de nordiska länderna har betraktats som föredömen i levnadsstandard, utjämning, socialt lugn och frihet för den enskilde utifrån en ekonomisk trygghet.
Den svenska modellen på arbetsmarknaden utvecklades på 1930-talet, processen kröntes 1938 genom Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF om att kollektivavtal skulle tecknas för att reglera lönerna och uppnå arbetsfred. Den bakomliggande tanken i den svenska modellen var en att den skulle utgöra en kompromiss mellan staten, starka fackföreningar och det privatägda industrikapitalet. De privata företagen expanderade och föreblev i privat ägo. En gemensam offentlig sektor, finansierad via skatter och av att många var i arbete, byggdes upp med långtgående utjämningsambitioner och en aktiv arbetsmarknadspolitik. I den svenska modellen låg ett bejakande av förändringar inom näringsliv och arbetsliv vilka krävde utbildning och omskolning. Fackföreningsrörelse blev en viktig part i lönebildning och rationaliseringar. Kombinationen av tillväxt och privat ägande med jämlikhet och rättvis fördelning blev grunden till "folkhemmet"
Länge har många länder tittat på Sverige som föregångsland. I många avseende var Sverige ett land med förmåga att omvandla folkets idéer och tankar till en politik som gynnar alla individer och grupper i samhället. Tillväxten främjades av en rättvis fördelning av tillväxtens resultat. Social rörlighet möjliggjordes genom utbildningssystemet och denna rörlighet främjade kreativiteten i Sverige.
Socialdemokratins ideologi bygger på tron på alla människor förmåga och vilja till egen försörjning och att vilja bidra till den gemensamma samhällsutvecklingen. Arbetslinjen upprätthålls inte genom hot och egenintressen utan genom solidaritet och trygghet. I ett tryggt samhälle ska människor känna tillit till de offentliga försäkringarna och samhällsinstitutionerna. Den enskilde ska vara garantera en försörjning, vård efter behov, en jämlik skolgång etc. Den enskilde ska också genom arbetsmarknadspolitik och utbildning få hjälp att komma ur arbetslöshet. Vid sjukdom, ohälsa eller funktionshinder ska också olika rehabiliterings- och stödinsatser träda in.
Solidaritet innebär att det är en självklarhet att understödja de människor som befinner tillfälligt i kris. Det är inte bara den generella välfärden som vi socialdemokrater har lagt grundet till och byggt. Vi har samtidigt skapat olika gemensamma försäkrings- och trygghetssystem som hjälper den enskilde. Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen är två exempel.
Genom att utjämna skillnaderna mellan sociala grupper och regioner har vi fått ett väl fungerande samhälle som bebygger på tolerans och respekt för andra. En poäng med skatter och skattefinansiering är att prioriteringarna sker genom demokratiska organ. Det är genom riksdagens, landstingens och kommunernas olika välfärdsprioriteringar görs. Alternativet är att var och en betalar för sig via privata försäkringar eller via avgifter köper samhällstjänsterna. Då får vi ett ojämlikt samhälle där välfärden förvisso också kan fungera bra, men bara för de som har råd att betala. Totalt sett blir det också dyrare vilket visas av exemplet USA som har en sämre sjukvård sett till alla trots att sjukvårdskostnadens andel av BNP är högre än i Sverige.
Den borgerliga regeringen håller på att underminera den svenska modellen. De vill splittra landet i "närande" och "tärande". De uppmuntrar själviskhet och att "var och en tänker mer på sig själv". Politik är att välja, att ge mer till de resursstarka och därmed utöka deras individuella vinster, eller att grunda besluten på solidaritet och att fler ska vara med och ta del av olika förbättringar. Kortsiktig, individuell vinst står mot långsiktig, gemensam nytta. Vi socialdemokrater vill bygga välfärden utifrån människors behov. Borgerligheten tror i stället på marknaden och köpkraften. En modell som redan prövats och som förkastades i slutet på 1930-talet då folkhemmet började byggas.
Det är en sak att prata om solidaritet, jämlikhet och rättvisa, det är helt annan sak att kämpa för att det ska bli verklighet. Dagens moderater är duktiga på att vränga ord och få det som är fel att låta bra. Högern låtsas vara anhängare till saker som de konsekvent har bekämpat under hela sin historia. Jag tror dock på väljarnas förnuft, väljarna kommer att se till politikens resultat och innehåll på valdagen. Den borgerliga regeringen har redan misslyckats med sitt viktigaste vallöfte: jobben och utanförskapet, mätt med Moderaternas egna beräkningar, har ökat.

En sådan regering kan inte ges förnyat förtroende.

Gemensamt ansvar för miljön och klimatet

Klimathotet ställer krav på alla länder att agera snabbt och kraftfullt.
Det är bra att klimat- och miljöfrågor har fått större utrymme i den politiska debatten de senaste åren. Förväntningarna är enorma inför Köpenhamnkonferensen i december 2009. Tunga organisationer som FN och människor världen över, hoppas på att nyckelländerna som ”Kina, EU, USA, Indien, Sydafrika, Ryssland, Japan, Brasilien” kommer överens om klimatavtal som gör det möjligt att världen sätter tydliga ambitiösa mål för en rejäl minskning av koldioxidutsläppen. Det krävs en tydlig färdriktning för en hållbar miljöutveckling i världen.
Hotet om klimatförändringar ställer oss inför stora utmaningar. För att klara omställningen är gemensamma politiska beslut som alla länder står bakom ett måste.
Jordbruk, livsmedelsproduktion och fiske är viktiga delar av klimat- och miljöpolitiken.
Jordens växande befolkning kräver en ökning av både råvaror och förädlade livsmedel.
År 2050 har klotets befolkning enligt FN beräknats stiga till 9,1 miljarder människor.
De gamla misstagen som orsakade negativa klimat- och miljö förändringar måste undvikas. Därför är det nödvändigt att ställa höga krav på livsmedelsproduktion och jordbruk genom en minimal miljöpåverkan.
Vi har varit åskådare till märkliga protester. Senaste i raden såg vi mjölkbönder bevattna fält i Belgien med omkring tre miljoner liter mjölk, en protest mot EU:s jordbrukspolitik och låga priser på mejeriprodukter. Det är inte första gången livsmedel används som vapen i kampen för att uppnå gynnsammare priser. Dumpning av spannmål i havet förekommer för att hålla uppe världsmarknadspriset.
Detta får ske trots att världen har en miljard människor som beräknas vara undernärda.
Den enskilda odlaren är en förlorare. Vinnarna som alltid är de stora livsmedelsindustrier som bestämmer priset i konkurrensens namn.
EU:s fiskevatten är gigantiska med stora regionala skillnader. Situationen för fiskbeståndet är mycket ansträngd. För att utvidga och komma in på nya vattenområden, har EU slutit avtal med nordvästafrikaniska länder om fiskerättigheter som lett till en utarmning av den lokala fiskeindustrin och massarbetslöshet bland afrikaniska fiskare som följd. Den tunga EU- fiskeflottan står för utarmningen och utfisket.
Stora markområden i Afrika har tagits över av Kina, Indien, Sydkorea, Storbritannien och de arabiska Gulfstaterna. Uppköp av jordbruksmark leder till att människor förlorar förutsättningar för odling och bete. Många afrikaniska länder saknar förordningar för lokala rättigheter. Befolkningens intressen och förmåga till ekonomisk försörjning förbises.
I stället för att stödja en utveckling av afrikanskt jordbruk och inhemsk produktion, tar rika länder över Afrikas jordar i syfte att vidga sina marknader på bekostnad av de fattiga länderna.
Det är dags att på allvar utmana protektionistisk jordbrukspolitik.
De rika ländernas agerande befriar inte utvecklingsländerna från sitt ansvar. Utvecklingsländerna måste undvika att hamna i samma fälla som industriländerna.
Det är viktigt att de rika länderna delar med sig av miljöteknik för att jordbruks- och livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna blir effektiv.
Ser vi sanningen i vitögat har vi en lång väg att vandra.
Ansvaret för den negativa trenden som tär på jordens resurser är alla länders skyldighet.
Varken rika eller fattiga länder har rätt att förstöra vår gemensamma planet.

Befrias ungdomarna från den borgerliga karantänen

Ungdomsgenerationen får inte bli dörrmatta åt jobbkrisen i landet.
Det är samma barn som drabbades av nedskärningar i förskola och skola under 90-talets ekonomiska kris som nu drabbas av jobbkrisen. Det är de som är födda i mitten på 80- och början på 90-talet som får betala ett högt pris innan de hunnit inträda i vuxenvärden.
Äldre generationer och arbetsgivare ser dem som Sveriges framtid, men utan att ge dem en ärlig chans att ta del av vuxnas gemenskap genom arbete.
Social rättvisa är en viktig del i det socialdemokratiska projektet som bygger på en tro på det självklara värdet av jämställdhet, att alla människor har rätt till mänsklig värdighet, lika möjligheter och förmåga att bidra till samhällets utveckling.
Många ungdomar är bekymrade och frustrerade över den passivitet som präglar den borgerliga regeringens attityder. Arbetslösheten bland unga har ökat mycket mer än bland arbetskraften i sin helhet. Sverige befinner sig i jobbkris och vi måste prioritera jobben före ofinansierade skattesänkningar.
Framtidens jobb kommer att växa fram i småföretagen . Vi vill göra det billigare för dem att anställa. Ett generöst förstajobb avdrag för unga långtidsarbetslösa är en lämplig åtgärd för att hejda den höga arbetslösheten. Regeringens generella sänkning av de sociala avgifterna för ungdomar är onödigt dyr och har inte gett resultat i form av fler anställda. Vi vill satsa på stora grupperna, arbetslösa och unga som hoppat av gymnasiet. De behöver särskilt stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.
Satsningen inom utbildningsområdet är ett måste för att bemöta morgondagens behov av kvalificerad arbetskraft. Det krävs ett ungdomslyft med tusentals platser på Komvux och folkhögskolor. Det krävs jobbstart för unga från dag ett vid arbetslöshet. För att rusta dessa ungdomar inför framtidens arbetsmarknad krävs ett brett utbildningspaket med fler platser vid högskolan och KY-utbildningar.
Regeringen har under de senaste tre åren försvagat den svenska modellen. Trygghetssystemet har krympt, fackföreningarnas ställning har undergrävts. I stället för att satsa på den gemensamma välfärden, blev det lägre skatt för dem med de högsta inkomsterna. Pensionärer fick däremot extra skatt. Tusentals människor som förlorar sina arbeten saknar inkomstförsäkring inte minst de unga.
Utanförskapet, enligt Reinfeldts/Borgs/Schlingmanns ”Nya Moderaternas” beräkning har blivit större, med ökade samhällsklyftor som följd. Ett misslyckande för den borgerliga regeringen som år 2006 gick till val på att minska ”utanförskapet”
Ungdomar jagar inte omöjliga drömmar, de ropar till makten:
Vi har planer och idéer, vi är redo att kliva fram och vara en del av vuxenvärlden.
Sverige ska vara möjligheternas land för alla inte bara för besuttna .
Det krävs politiska ambitioner för ett ungdomslyft. Ungdomar ska vägra acceptera sorteringar, diskvalificeringar och stigmatiseringar som bara utestänger dem från sin rättmätiga plats i samhället.
Dags att befria ungdomar från massarbetslöshet och den borgerliga karantänen.

Afghanska kvinnor offras för maktens skull

Att beskriva att Afghanistans kvinnor är bland de värst utsatta i världen är inget nytt.
Att regeringens Karsai förknippas med korruption och inkompetens är inget nytt, men att han är beredd att offra afghanska kvinnor genom att alliera sig med shiitiska religiösa ledare från Hazar befolkningen, vars ledare drev på nya familjelagen som president Karzai undertecknat är en nedvärdering av alla kvinnor som bor i Afghanistan.
Lagen innebär att en kvinna inte kan gå utanför hemmet utan att åtföljas av en nära manlig släkting och att hon inte kan vägra sin man sex, annat än av mediciniska skäl.
En sådan familjerätt lagförslag leder till bromsandet av kvinnornas kamp för frihet och bättre liv i Afghanistan. Det är allvarligt oroande vilka konsekvenser denna lag kan leda till och om inte lagförslaget strider mot afghanska konstitutionen. Både FN och internationella biståndsorgan har uppmanat president Karzai att avskaffa denna nya lagen som legaliserar våldtäkt inom äktenskapet. Afghanistan gick till val 20 augusti och president Karzai är mer beroende av fundamentalistiska grupper som får allt större inflytande i landet.
FN:s resolutioner beträffande Afghanistan bygger på att trygga säkerheten i landet och att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd och fredbyggande insatser.
Presidentvalet kan bli en återvändgränd för demokratisering i Afghanistan framför allt för kvinnorna. Eftersom president Karzai popularitet har dalat är han tvungen att söka stöd hos grupper som uppfattas som fientliga mot hans regering och mot den demokratiska processen i landet. Världssamfundet engagemang både inom de militära och de civila insatserna bygger på att hejda talibanernas frammarsch och för att göra återuppbyggnad möjlig i landet. FN:s uppdrag i Afghanistan kan inte lyckas om landets valda president och parlament börjar utfärda nya lagar som diskriminerar och kränker kvinnorna. Att utfärda lagar som tvingar kvinnorna till slaveri och i strid mot mänskliga rättigheter.
Afghanistans narkotikaindustri utgör omkring 60 % av ekonomin. Handeln tycks ha gått framåt sedan hösten 1998. Landet och därmed talibanerna tillhandahåller 90 % av världens opium. Knarkhandel bidrar till att talibanerna få en rejäl inkomstkälla för att köpa dyrbara vapensystem på den svarta marknaden och finansiera och bedriva ett smutsigt krig.
Talibaner förakt för kvinnor visar sig bland annat genom utfärdandet av dödsdömer. Kvinnor är varor som kan köpas och säljas, mördade kvinnor kan snabbt ersätts med nya. Kvinnovåld måste bekämpas inte uppmuntras. Talibanerna kräver fullkontroll över kvinnorna.
De skyr inga medel för att hindra kvinnor och flickor från att leva ett normalt liv. Det finns många grader i helvetet, afghaniska kvinnor kan placeras bland de mest utsatta i världen. Längtan efter fred och social rättvisa är gemensam för alla folk. Det internationella samfundet måste fortsätta att stå enat bakom det afghanska folket. Behovet av ett humanitärt bistånd till Afghanistan är större än någonsin.
Kampen för afghaniska kvinnors fri- och rättigheter måste föras på alla plan. Vår förhoppning kan bara vara att kvinnornas röster är så starka att de tvingar Karzai och hans allierade till eftergifter.

Jobben avgör valet 2010

Många jobb som som försvinner i krisen kommer aldrig tillbaka. Det är genom solidaritet och trygghet vi kan klara omställningen till framtidsjobben.Frågan om hur vi ska klara de framtida jobben kommer att dominera i valet 2010. Arbetslösheten kommer att ligga på cirka 11 procent. Delar av industrin kommer inte att återhämta sig i takt med att konjunkturen stiger. Det är en politik grundad på solidaritet som krävs för att fylla tomrummet efter de verksamheter som kommer att försvinna.Framtidsjobben finns inom såväl den offentliga som privata näringen, inom tjänstesektorn såväl och inom industrin. De gröna jobben utgör en viktig del av framtidsjobben. Framtidsjobben kräver högre utbildning och kompetens. Dessutom har Sverige som nation allt att vinna på att fler lär sig mer och breddar sin kunskap.Det finns inga yrken eller branscher som är förskonade från arbetslöshet. Jobb försvinner, gammal teknik byts mot ny. Arbetslösheten bland unga ökar hela tiden, just nu ligger den på 25 procent. Det är förödande om en hel generation människor inte får växa och delta i samhällsutvecklingen genom sina insatser.I krisens spår blir människor håglösa, förlorar självförtroende och hemfaller till passivitet. Därför är arbetslöshet inte bara fråga om ekonomi, utan också en fråga om hela samhällets välbefinnande.Om vi människor ska vara öppna för förändringar, måste vi också känna oss trygga. Därför är trygghetssystemen viktiga för ekonomins effektivitet. Vi måste utveckla det livslånga lärandet så att människor klarar de ständiga förändringarna i arbetslivet. Möjlighet till utbildning och kompetensutveckling måste vara en hörnsten i vår arbetslinje. Högkvalitativa arbetsmarknadspolitiska program ska vara grunden för det moderna samhället. Vi får en fungerande arbetsmarknad om det är lättare att omskola sig till ett nytt jobb. Det är också viktigt att stötta de som står längs från arbetsmarknaden.Arbetsmarknadsinsatser måste finnas i såväl hög- som lågkonjunktur. Viljan att utveckla sig, lära och pröva sig fram är ständigt närvarande hos varje individ. Sveriges viktigaste tillgång är dess medborgare. Skillnaden mellan oss socialdemokrater och borgligheten är att vi tror på individens drivkraft och förmåga att utvecklas. Vi tror varken på piskor eller morötter. Vi tror på människans okuvliga vilja att vara en del i ett samhälle som ständigt utvecklas i positiv riktning. Erfarenheterna från kunskapslyftet och folkhögskoleutbildningarna är talande exempel på det.Det är lättare att acceptera förändringar i arbetslivet om man får hjälp att ställa om och ekonomiskt skydd under omställningen. Rätten att utvidga sin kompetens under hela livet är det bästa försäkring man kan ha under arbetslivet. Den svenska modellen som har varit framgångsrik i många avseenden håller nu på att raseras av den borgerliga regeringen.Det är i kristider ett samhälles solidaritet särskilt prövas. En ansvarskännande regering borde se till människorna och deras livsbetingelse och inte enbart se krisen som ett strikt finansiellt problem. För det krävs ett solidariskt samhälle.

Marschen för tillgänglighet lördag 13 juni

Idag var jag med på Marschen för tillgänglighet i Örebro. Örebro var en ort bland 25 i landet som handikappförbunden/handikapprörelsen arrangerade Marschen i, under paroll Tillgänglighet för alla - en mänsklig rättighet. Det är viktigt för oss politiker visa intresse och ta dessa frågor på största allvar. Vi marscherade från Olof Palmes Torg mot Stortorget. Många talare har understrukit vikten om bättre tillgänglighet och göra Sverige mer öppet för människor med funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet utestänger och segregerar personer med funktionsnedsättningar. De får verkan tillträde eller tillgång till en rad vardagliga saker som personer utan funktionsnedsättningar ser som självklarheter. Diskrimineringsskydd mot bristande tillgänglighet finns redan i andra länder som USA, Australien, Storbritannien, Sydafrika, Frankrike, Hong Kong och Norge. Naturligtvis hoppas jag att regeringen med ansvariga ministern skyndsamt låta komplettera Diskrimineringskommitténs överväganden i detta avseende och återkommer till riksdagen med förslag om ny lagstiftning som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättningar och som inrymmer sanktioner mot den som diskriminerar.

EU-valet 7-juni. Vallokalerna stänger kl. 21.00

Naturligtvis Europavalet påverkar dig. Gå och rösta om du inte har gjort det ännu.
Fortsatt aktiviteter för oss socialdemokrater i Örebro. Intensiva timmar, dörrknackning i Baronbackarna och i Norrby områden, vi påminner och uppmanar folk/väljarna att gå och rösta, EU- parlament valet är viktigt precis som andra val till Riksdag/landsting/kommun.
Det känns verkligen valrörelse, direkt kontakt och samtal med väljarna, det ligger i socialdemokraternas själ att ha kontakt med väljarna, vi har varit, är och förbli folkrörelse/arbetarpartiet.Glöm inte att rösta, din röst gör skillnad.

(S) EU-kampanj i Askersund och i Lekeberg

Ännu en dag fick jag vara med i det angelägna valet till EU parlamentet 7 juni.
EU kampanj för oss socialdemokrater fortsätter till tills vallokalerna stänger söndagen 7 juni kl.21.00. Först var jag i Askersund, ett gäng Askersund sossar var på plats, vi delade vår S-informationsblad till förbi passerande och uppmanade alla att gå och rösta. Efter tre timmar i Askersund åkte jag vidare till Lekeberg kommun, där väntade många glada sossar som gjorde i ordning kaffe, kakor och godis fanns också för dem som gäller söt. Ingen bilist kunde undvika synen när (S) flagga hissades hög. Samtal och återigen samtal med alla som har frågor om EU-valet och mer flygblad till dem som vill ha mer upplysning om valet.
Valet handlar om jobben/tryggjobb/gröna jobb. Valet handlar om Klimatet och Miljö.

Många tog student idag och vi hoppas att ungdomarna ta sig till vallokalerna och rösta och förhoppningsvis rösta rött och på (S)

EU valrörelse Örebro Ardalan Shekarabi

Det är roligt att så många S EU kandidater besöker Örebro. Idag hade vi besök av Ardalan Shekarabi nummer åtta på S EU-listan. Lunchdebatt blev mot centerns lokala kandidat Johan Pettersson. Shekarabi var betydligt vassare i argumentationen han är bra retoriker. Shekarabi talade om jobben, om arbetslösheten här hemma när den borgerliga regeringen i Sverige misslyckades totalt med att hålla tillbaka arbetslösheten. Målet för socialdemokraterna att ungdomsarbetslösheten ska halveras i EU och i Sverige.
Skhkarabi vill också förbjuda de så kallade sms-lånen, krafttag mot hänsynslösa ockrare och skärpa kraven på bankarnas kreditgivning och han vill göra enklare att komma ur skuldfällan.
Schysst (S) kandidat honom gärna skickar vi till Bryssel

Kvinnor i EU stöd för hela världen

Stå upp för kvinnornas rätt till ett värdigt liv.
Det krävs internationella kvinnonätverk för att bekämpa organiserat kvinnovåld i världen.
Våldet mot kvinnor sanktioneras av stater i vissa länder i världen. Ett jämställt samhälle är långtifrån en realitet för många människor. Det är alltid kvinnorna som drabbas hårdast av brist på demokrati och jämställdhet.
Exempel på sanktionering av våld och diskriminering mot kvinnor är att vissa länder förbjuder flickor att gå i skolan, det tillåtit att män slår kvinnor, kvinnor har inte rösträtt, kvinnor får inte ta körkort, kvinnor kan inte skiljas, kvinnor får inte klä sig som de vill och kvinnor tvingas till prostitution. Detta är exempel på det våld och tvång som finns i icke demokratiska länder. Inte ens i hög industriallierade världen går kvinnor fria från olika former av förtryck, både fysiskt och ekonomiskt
I vissa delar i världen har situationen stadigt förvärrats, som i Afghanistan, Pakistan och Iran såväl som i Mellanöstern och arabvärlden. Kvinnor frihet är starkt begränsad.
Att föddas till kvinna innebär automatiskt att de är utsatt för mäns villkor. Det patriarkala samhället och den konservativa synen på kvinnan innebär att kvinnor är i underläge.
Över hela världen kämpar kvinnor för rätt till egenförsörjning och därigenom ekonomiskt oberoende som är nyckeln till kvinnors frihet. Kvinnors utsätts för ett dubbelt förtryckt dels ekonomiskt, dels sexuellt.
Längs ner på skalan hamnar de kvinnor som under slavliknande förhållanden arbetar i t.ex. Gulf staterna och Saudiarabien. Där lagstiftningen inte ger något skydd för fysiskt våld och sexuella övergrepp. I det rika väst Europa blomestrar trafficking och människohandel och både EU och enskilda nationer står handfallna inför det ökande fenomenet.
Dessa kvinnor har inte ens ett minimiskydd i lagstiftningen, oftast utvisas dessa kvinnor tillbaka till hemländerna och misär och fattigdom.
Våld mot kvinnor oavsett om den sanktionerat genom staten/kultur/tradition/religion är ett brott mot mänskliga rättigheter.
Ett kvinnonätverk inom EU mot all typ förtryck av kvinnor är önskvärd.
EU-kvinnonätverk skulle också vara ett öppet stöd för förtryckta kvinnor i andra länder och kunna spridas som ringar på vattnet.

Europeiska parlamentariker på Studieresa i Zambia

Det europeiska parlamentariska forumet för befolkning och utveckling (EPF) tillsammans med den svenska Association for Sexuality Education (RFSU) arrangerade och organiserade denna studieresa 17-23 maj 2009.
Syftet med vår resa var att öka medvetenheten bland oss som parlamentariker om reproduktiv hälsa i Zambia och få en bild av verkligheten i ett utvecklingsland.
Zambia är ett land som ligger i södra Afrika. Nästan femtio procent av Zambias befolkning är under 15 år. Procenten HIV-positiva är bland de högsta i världen.
Folkhälsa i fokus: Vi var 6 parlamentariker från 6 olika europeiska länder med skiftande erfarenheter. Tillsammans och på olika sätt har vi varit aktiva under studieresan med att ställa frågor och referera till våra länders policy och strategier när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Resan blev både lärorik och upplysande om Zambia. Vi hann träffa lokala och nationella organisationer som jobbar aktivt med SRHR frågor i Zambia. De verkar med upplysning och för att fördjupa kunskaper om preventivmedel och reproduktion och rådgivning. Vi träffade ett antal parlamentariker och statsråd från Zambia som också har gett oss en bild om hur landet politiker jobbar med och prioriterar dessa frågor.
Som donationsland från Europa är det viktigt att ställa frågor om biståndspengarna går till rätt ändamål och om kontroll görs i mottagarländerna för att säkerställa att biståndet tillfaller det tänkta projekten som i Zambia handlar mycket om både rådgivning/utbildning och vård.
Sverige har bedrivit ett utvecklingssamarbete med Zambia sedan landets självständighet 1964. Zambia är en av Sveriges största mottagare av bistånd. Målen med vårt bistånd till Zambia är att stödja Zambias utvecklingsstrategi för att minska fattigdom, stärka demokrati, stimulera bred tillväxt i ekonomi samt FN:s millennium målen.
Trots att mer än 15 procent av landet invånarna är HIV positiva och trots att fattigdomen är utbredd i landet, finns det optimism bland Zambias befolkning som ska uppmuntras inte minst av oss donationsländer i Europa.
Som socialdemokrat ser jag att Zambias största problem utöver hälsoproblematiken och fattigdomen är korruptionen som måste stävjas på alla möjliga sätt. För mig som demokrat är bekämpande av korruptionen den viktigaste förutsättningen för ett land att ta sig ur djupa ekonomiska kriser och därmed kunna garantera bättre liv för sina medborgare.
Zambier är värda möjlighet till ett drägligare liv och detta vilar på Zambias regering och det folkvalda parlamentet.

Europeiska unionen och EU-valet 7 juni

Vädret är skiftande här i Örebro. I solen är det varmt . I skuggan blåser det snåla vindar. I solen på stortorget står Thomas Bodström och tala om vikten av att rösta i EU parlamantvalet. En stor skala människor lyssnar uppmaräksamt på honom, han talar redigt och klart så att vi alla förstår vad han säger. Han en person som går hem hos folket med sina ord. Efter att ha berättat att han ska åka till Hällefors och förtidsrösta, går han runt och små pratar med väljarna. Ett gäng skolungdomar får tag på honom och ställer kloriga och bra frågor. Några vill bli fotograferade med honom och han ställer glatt upp. Han vinkar till alla och försvinner till nästa uppdrag.