söndag 3 maj 2009

Fattigdomen och klimatförändringar i världen tvingar oss att tänka om





Miljöförstöring hotar vår jord. Ökad produktion och konsumtion i i-länder är inte hållbart.
Det måste råda en balans mellan naturresurserna och vad folk konsumerar.
Över en miljard fattiga människor i världen har inget rent vatten att dricka. Antalet människor som saknar tillgång till sanitet har ökat till 2,6 miljarder och det är kvinnorna som lider mest.
Den snabba folkökningen på jorden med samtidig överkonsumtion som livsstil kräver större resursuttag från naturen, vilket ökar avfallsmängden. Hur ska alla människor få rimlig del av jordens resurser? Hur ska alla få tillgång till näringsrik mat, rent vatten och tak över huvudet?
Tillväxt måste betyda att alla barn som föds på jorden har rätt till skolgång, sjukvård och en trygg och sund miljö. De grundläggande demokratiska värdena måste gälla alla, oavsett var vi födds på jorden.
Det behövs ett tydligt internationellt opinionsarbete kring hur klimat, miljö och befolkningsökning i världen hänger ihop, så att moder jords resurser räcker till alla. Ren luft och rent vatten är ett minimikrav för alla på jorden.
Att kvinnor får utbildning är en förutsättning för att de ska kunna få ökat socialt, politiskt och ekonomiskt inflytande. Kvinnor som utbildar sig gifter sig senare, är friskare, får färre barn och senare i livet än genomsnittet. Behovet av många barn minskar, när föräldrarna kan försörja sig själva. Allt fler barn får också rätt till skolgång.
Växthuseffekten kommer med stor sannolikhet att drabba många länder, med översvämningar i vissa regioner och med torka i andra. Miljoner kommer att tvingas flytta. Dessa miljöflyktingar kan inte hindras eller stoppas vid gränser. När hundratals miljoner människor för sin överlevnad drivs från ett land till ett annat, blir det väldigt svårt att hävda konventioner om vilka som har rätt att komma in och vilka som inte har det.
Miljöproblemen beror inte bara på antalet människor, utan även på vilket levnadssätt människor har. En medborgare i USA förbrukar hundra gånger så mycket av jordens gemensamma resurser som en afrikan eller en indier.
Ett samarbete över ländernas, regionernas och kontinenternas gränser är ett måste, om vi ska vara solidariska med alla människorna på vår planet och på allvar se vår jord som vårt gemensamma hem.
Det är hög tid att detaljgranska miljöpolitiken i världen och utmana en del av de normer som styr människors beteende när det gäller konsumtion.
Vad är vi i Sverige och i rika världen beredda att avstå från för att hantera den sneda resursfördelningen?
Ameer Sachet