Välgöringhet och den moderatledda regeringen.

I anglosaxiska stater, inte minst USA, är välgörenhet eller filantropi mera vanligt. Forskning, kultur och behövande människor kämpar om smulor från de rikas bord. En poäng med skatter och skattefinansiering är att prioriteringarna sker genom demokratiska organ. Det är genom riksdagens, landstingens och kommunernas olika välfärdsprioriteringar görs och inte genom rika människors ensidiga bedömningar. Genom de allmänna valen kan vi påverka resurserna till kultur, forskning och välfärdssystemen. Vi vet att det är den moderatledda regeringen är ansvarig för biblioteksnedläggningarna och att inträde återinförts på våra statliga muséer samtidigt som förmögenhetsskatten avskaffas. Fem miljarder går rakt ned i de rikas plånböcker!

Gala för arbetslösa!
Vi tycks under den moderatledda regeringen gå från gemensamt finansierad trygghet till en raserad välfärd där smulor från de rikas bord ska bli avdragsgill välgörenhet. Vad som väntar härnäst, kanske välgörenhetsgalor för arbetslösa, får vi se. Forna tiders all sköns fattighjälp är i varje fall på väg tillbaka i ny form. De rika får gott samvete för att man har ”gjort sitt”.
Men välgörenhet och ideella gåvor kan aldrig utgöra grunden för ett mer stadigvarande stöd till utsatta människor eller samhällsåtgärder.
Nej, vi behöver istället skatterna för solidarisk fördelning och en gemensam trygghet.
En trygghet för vilken vi inte ska behöva känna ”tacksamhet”.
Ameer Sachet