Handelsminister svar på mitt inlägg om Migrantarbetarna i Gulfstaterna

Frihandelsavtal ger möjlighet att ställa krav

Debatt: I år kan EU och Gulfstaterna förhoppningsvis slutföra förhandlingarna om ett frihandelsavtal med MR-klausul. Med en klausul om mänskliga rättigheter åtar sig Gulfstaterna att respektera de mänskliga rättigheterna för migrantarbetare i högre grad än vad som faktiskt sker idag, skriver handelsminister Ewa Björling (M) i replik till Sachet (S).Först vill jag tacka riksdagsledamot Ameer Sachet (S) (Europaportalen 100108) för att han uppmärksammar den viktiga frågan om demokrati och mänskliga rättigheter i Gulfstaterna och sambandet med de frihandelsförhandlingar som pågår mellan EU och GCC-länderna (alla Gulfstater på arabiska halvön förutom Jemen).

Små framsteg
Ameer Sachet har helt rätt när han beskriver de rådande missförhållandena för många migrantarbetare, bristen på demokrati och brist på respekt för de mänskliga rättigheterna. De flesta bedömare är dock överens om att det går att se tecken på förbättringar på vissa områden. Men det går långsamt och stegen är små.När det gäller migrantarbetares situation pågår ett reformarbete isamarbete med länderna varifrån många migrantarbetare kommer, främstIndien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Kina och Filippinerna. En dialogäger rum inom ramen för den så kallade Colomboprocessen, där Gulfstaterna och de så kallade sändarländerna tillsammans med den internationella organisationen för migration (IOM) söker lösningar på problem som följt i fotspåren av den omfattande migrationen av arbetare. Regeringen välkomnar detta arbete.Under min tid som handelsminister har jag besökt Gulfregionen många gånger och vid varje besök har jag påpekat vikten av att respektera de mänskliga rättigheterna. Detta just för att frågorna som Ameer Sachet lyfter upp i sin artikel är så viktiga och grundläggande för vårt samhällssystem. Jag kommer att fortsätta ta upp dessa frågor.I februari medverkar jag i en konferens i Saudiarabien som anordnas av Exportrådet och det saudiska CMA (Capital Market Authority), konferensen ska handla om Corporate Governance och en stor del i detta är företagens sociala ansvar (CSR, Corporate Social Responsibility).

Svenska företag bäst i världen
Svenska företag är bäst i världen på CSR och jag är helt övertygad om att CSR är ett mycket viktigt instrument för att utifrån ett affärsperspektiv öka respekten för de mänskliga rättigheterna, förbättra miljön och arbetstagarnas arbetsvillkor, samt att motverka korruption.Utgångspunkterna är de tio principerna i FN:s Global Compact och OECD:sriktlinjer för multinationella företag, liksom ILO:s arbete ochkonventioner. CSR är en prioriterad fråga för regeringen och en viktigbeståndsdel i svensk utrikes- och handelspolitik. Något som påverkar ävenmigrantarbetares situation positivt.

Två frågor kvar

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och GCC har pågått i tvådecennier och det återstår nu endast två diskussionspunkter att lösa. Denena handlar om exporttullar och den andra om mänskliga rättigheter. I defrihandelsavtal som EU sluter med länder eller sammanslutningar av länder, ingår en klausul som handlar om respekten för de mänskliga rättigheterna. När avtalet undertecknas innebär detta att GCC-länderna åtar sig att respektera de mänskliga rättigheterna i högre grad än vad som faktiskt sker idag. Förhoppningsvis kan förhandlingarna slutföras under detta år.Avgörande MR-klausul
Ett frihandelsavtal med en MR-klausul är ur flera perspektiv bättre än ensituation utan avtal. Det blir enklare för EU- och GCC-länderna att bedrivahandel med varandra. Handel och investeringar kommer att öka och dettaleder till ökad tillväxt som leder till ökat välstånd. Vi har helt enkeltinte råd att inte handla med vår omvärld. En ökad handel leder också tillfler besök och ett ökat utbyte, inte bara när det gäller varor och kapitalutan också avseende företagskultur, politik etcetera. Ökad handel har visat sig leda till en ökad förståelse mellan folkslag.
Lysande exempel

EU är ett lysande exempel på hur man lyckats med handelsmedel skapa förståelse mellan folk som tidigare stridigt mot varandra. MR-klausulen underlättar också för både EU-företag och GCC-företag att i ökad omfattning framhålla vikten av de mänskliga rättigheternas betydelse i utbytet. Med ett avtal är det lättare för avtalsparterna att ställa krav på varandra.Utan ett avtal finns inte den möjligheten. En pågående dialog och utbyte ger större möjlighet att påverka. Det är min fasta övertygelse och det är där som min och Ameer Sachets åsikt går isär.

Ewa BjörlingHandelsminister

Sverige måste stödja migrantarbetarna i hela världen

Sverige har ett ansvar. vi kan verka för bättre villkor för världens mingrantarbetare.

Migrantarbetare i Gulfstaterna lever ofta under eländiga förhållanden. EU har nu en chans att påverka arbetsförhållandena genom förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Gulfstaterna. EU bör ställa hårda villkor på förbättringar av mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.

Globaliseringen har skapat en omfattande arbetskraftsmigration i hela världen. Det är inte bara till den gamla industrivärlden Europa, Nordamerika och Japan som migrantarbetare i dag rör sig. Mindre känt är den omfattande arbetskraftsmigrationen från Sydasien till de oljerika Gulfstaterna (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten), uppskattningsvis cirka tio miljoner. Utöver migranterna från Sydasien finns i Gulfstaterna några miljoner ytterligare arbetare från andra stater som Iran, Turkiet och de fattigare arabstaterna.
Migrantarbetarnas situation:Gästarbetarnas eländiga situation har uppmärksammats den senaste tiden, men det är få förbättringar har skett. Tvärtom består särbehandlingen samtidigt som många tvingas hem som en följd av den ekonomiska lågkonjunkturen. Migrantarbetarna lever ibland under både moderna, kapitalistiska förhållanden och förhållanden som påminner om feodaltiden. Många arbetar under alltifrån osäkra anställningsvillkor med låg lön till de med rena slavliknande kontrakt.
Ofta anländer de som skuldsatta till olika rekryteringsagenter och får vid ankomsten underteckna avtal som ger dem lägre ersättningar än vad som ursprungligen förespeglats. Pass konfiskeras och migrantarbetaren knyts till en arbetsgivare utan möjlighet att byta eller ifrågasätta dennes tillhandahållande av bostad, lön och sjukvård.
Brist på mänskliga rättigheter:Demokrati och mänskliga rättigheter är främmande i flera av dessa länder, det saknas fackföreningar och respekt för fackliga rättigheter. Gulfstaterna är också patriarkala samhällen där sexuella trakasserier och våld mot migrantarbetande hembiträden, förefaller frekvent förekommande. Den officiella tolkningen av Islam formas ibland till en ursäkt för varför kvinnor och särskilt kvinnor av annan etnicitet och religion kan förtryckas och utnyttjas.Respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive de fackliga, är en viktig utrikespolitisk prioritering för Sverige och för EU. Bristen på demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdheten är stor i Gulfstaterna. Kränkningar sker löpande och ständigt. I såväl FN-rapporter som i en "skuggrapport" skriven av en rad internationella människorättsorganisationer noteras såväl fortsatt problem, bland annat vad gäller migrationsarbetarnas situation, till exempel saknaden av lagstadgade minimilöner och brist på kunskaper rörande mänskliga rättigheter.
Den svenska exporten till Gulfregionen är viktig och har stor potential. Länderna är intresserade av att investera i Sverige. Sveriges frihandel och ökat handelsutbyte är central för tillväxt och utvecklig, den leder också till utbyte av idéer och åsikter som bidrar till en tryggare och mer välmående värld. Så låter det varje gång man fråga ansvariga ministrar om de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Frågan är, trygghet och utveckling för vilka?
EU måste ställa hårda villkor:EU har i avsikt är att slutföra förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Gulfstaterna. Jag tycker att en rimlig svensk position vore att EU ska ställa hårda villkor på förbättringar inom mänskliga rättigheter för både medborgarna och migrantarbetarna i Gulfstaterna.
Frihandel får inte bygga på en brutal utnyttjande av arbetskraften efter tvångsmässiga arbetsförhållanden upprätthållna av enväldiga regimer. Migrationsarbetarnas mänskliga rättigheter och sociala villkor måste på allvar in i de handelspolitiska diskussionerna Principerna i FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag måste hållas.
Tanken med initiativet Global Compact är att göra nationella som internationella företag uppmärksam på och ta ett aktivt ansvar för tio internationellt erkända principer inom fyra områden: mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption.
Företagens ansvar ska inte bara bidra till att skapa arbeten och tillväxt utan också gynna en hållbar social och miljömässig utveckling.
ILO:s åtta konventioner:Det som också krävs är att fler länder som Gulfstaterna ratificerar, officiellt och för staten bindande godkänner ILO:s åtta konventioner om grundläggande rättigheter för arbetstagare. Konventioner som bl.a. förbjuder tvångsarbete, barnarbete och könsdiskriminering samt skyddar rätten till organisering och att sluta kollektivavtal.
Sverige ska vara ett "arbetsrättsparadis" som ska verka inom ramen för det internationella samfund, inom FN och inom EU för att missförhållanden för arbetare avskaffas. Oavsett i vilket land arbetsplatsen ligger och oavsett arbetarnas nationella tillhörighet.

Förbättra samhällsdialogen för att stoppa rekrytering till fundamentalistiska terroristgrupper

Idag förekommer det att unga svenskar rekryteras till väpnade strider i andra länder. Det finns ledargestalter som försöker lura unga att bli terroristkrigare med martyrskap som belöning, trots att detta är straffbart. Dessa ledare målar ofta upp en världsbild och en ideologi som berättigar våld för att uppnå politiska - och sociala mål eller religiösa ideal. Genom terroraktioner vill de hävda och stärka sina normer och sin världsbild. En organisation som använder sig av denna metod är al-Qaida.

Det som gör al-Qaida så farligt är att man framgångsrikt utnyttjat de motsättningar som redan finns i ett land eller en region. Det kan gälla konflikter om territorier eller konflikter som har sin grund i sociala eller etniska motsättningar. Terrordåden blir ett uttryck för politisk desperation. En annan viktig del som har lyckats fånga delar av den islamska världen är hatbilden av Västerlandet. I den kopplas våldet som idé och som praktik till begreppet jihad. Men terrorvåld kan aldrig accepteras som ett legitimt medel för att uppnå samhällsförändringar.

För att stävja den tilltagande rekryteringen till olika terrorgrupper som al-Qaida och al-Shabab i islams namn är det viktigt att kartlägga de våldsinriktade, fundamentalistiska islamisterna i Sverige och deras ledare. Men detta är inte ensamt tillräckligt. Det krävs en långsiktig strategi med information och dialog riktad till de ungdomar som lockas av dessa budskap. Det är fanatism och fundamentalism som är problemet, inte religioner eller tro.
Det gäller att ta diskussionen om demokrati och terrorns fruktansvärda följder där ungdomarna finns. Det kan ske på fritidsgården, i skolan och i idrottsföreningen. Det bör få bättre belysning i media och i den allmänna samhällsdebatten. Samhället kan på olika sätt underlätta dialog. Det offentliga samhället har ett ansvar för att den kommer till stånd och det kommer bland annat an på oss som är politiskt aktiva att vara med och axla detta ansvar, liksom i föreningslivet, i skolan och förebilder i lokalsamhället där ungdomar bor.
Ett särskilt ansvar har muslimska ledare och förebilder i moskéer och föreningar. De kan informera om terrorism och följderna för de samhällen och människor som drabbas av den. De kan bidra med uppslag och idéer om hur vi i Sverige kan förhindra att fler ungdomar dras till terroristgrupper. Både ungdomar och vuxna ska veta att ett närmande till dessa grupper
utgör en fara för den enskilde personen och dennes omgivning. Konsekvenserna kan också drabba alla muslimer i Europa negativt och bidra till att de försätts i en mycket utsatt situation.
Man bör informera om att rekryteringen till olagliga terroriststrider är helt oacceptabel, olaglig och strider mot islamiska principer och ideal. Det är helt oacceptabelt att bjuda in gäster som predikar i svenska moskéer om våld och jihad. Ett nätverk av muslimska föreningar i Sverige och i Europa skulle kunna stödja medlemmarna med argument och sprida information om de våldsamma elementen inom islamisk radikalism.
Jag efterlyser en attitydförändring här hemma i Sverige och övriga islamska världen. Det är dags att på allvar bekämpa rekryteringen till dessa våldsamma extremistgrupper. Vi måste upprätta ett bredare samarbete på så många plan som möjligt mellan muslimska företrädare i Sverige och samhället i stort.
Fundamentalism och vanmakt måste mötas av ansvarstagande. Vi måste skydda alla unga från fundamentalistiska avarter som genom våld vill slå tillbaka mot demokratisk utveckling.

Frihet åt Västsahara

EU måste sätta press på Marocko att upphöra med ockupationen
Nyligen deltog jag i den årliga europeiska samordningen av solidaritet med det västsahariska folket i Barcelona. Delegater från 36 länder deltog för att stödja den Sahariska arabiska demokratiska republiken (SADR).
Ett annat mål för konferensen var att lyfta upp den västsahariska konflikten och kampen för västsahariernas självbestämmande inom EU och i FN.
Spanien, den gamla kolonialmakten, lämnade Västsahara 1975 varvid Marockos dåvarande diktator, kung Hassan II, beordrade ”den gröna marschen.” 300 000 civila marockaner korsade gränsen till Västsahara för att ge en bild av ett folkligt stöd för ockupationen. Marocko annekterade de norra två tredjedelarna av Västsahara och Mauretanien den södra tredjedelen. Södra Västsahara ockuperades också av Marocko 1979 när Mauretanien drog sig tillbaka. Tiotusentals västsaharier valde redan vid inmarschen 1975 att fly till Algeriet.
Västsaharierna lade ned sin väpnade kamp i samband med vapenstilleståndet 1991. Trots FN-stödda försök till förhandlingsöverenskommelser har det inte gått att hitta en lösning på konflikten. Huvuddelen av Västsahara är fortfarande ockuperat av Marocko och Västsahara betraktas av den nuvarande marockanske kungen, Mohammed IV, som införlivat med Marocko.
Konferensen o Barcelona bekräftade att en folkomröstning om självbestämmande är den enda lösningen på konflikten i Västsahara. Västsaharas president Mohamad Abdel-Aziz framhävde i sitt tal till konferensen sin djupa oro över att de marockanska myndigheterna i realiteten bedriver ett krig mot de mänskliga rättigheterna och mot folkrätten i Västsahara. Marockos regering förvägrar västsaharierna yttrandefrihet och undertrycka alla som vågar försvara de humanitära värderingar som FN-stadgan bygger på.
Via direkt tele-länk från Lanzarote fick vi lyssna till Aminatuo Haider, en känd västsaharisk försvarare av mänskliga rättigheter. När Aminatou nyligen återvände till sitt hemland efter att ha besökt USA där hon belönats med Robert Kennedystiftelsens pris för sin ickevåldskamp, förvägrades hon inresa av ockupationsmakten Marocko. På flygplatsen i El Aiun beslagtog de marockaniska myndigheter hennes pass och satte henne på ett flygplan tillbaka till Spanien. Detta efter att Aminatou Haider i ett formulär vägrat kryssa i att hennes nationalitet är marockanska. Haider inledde den 15 november en hungerstrejk för sin rätt att återvända hem.
Människorättsaktivisten Brahim Dahane är årets pristagare till minne av Per Anger. Ett pris för humanistiska och demokratifrämjande insatser. Han har nominerats av Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Han greps på Casablancas flygplats dagen innan han skulle ha åkt till Stockholm för att ta emot priset. Nu är han fånge i marockanerna fängelse.
Konferensen beslutade om att inrätta en internationell parlamentarisk grupp för att samordna verksamhet för att hela Västsahara ska uppnå självständighet genom en folkomröstning i enlighet med folkrätten och vapenstilleståndsavtalet 1991. Den internationella parlamentariska gruppen ska sprida information om den marockanska ockupationen. Vidare ska gruppen främja erkännandet av Västsahara och dess statsledning som de enda legitima företrädarna för det västsahariska folket.
Vi i Sverige har alltid haft folkrätten som ledstjärna och en viktig grundpelare för den svenska utrikespolitiken. Solidariteten med folken i ockuperade länder såsom Västsahara måste fortsätta. De mänskliga rättigheterna i Västsahara måste respekteras. Det humanitära stödet till flyktinglägren i Västsahara måste öka för att garantera barn och äldre ett drägligt liv.
Det är ingen brist på engagemanget bland folken i de europeiska länderna. Frågan är i stället om ledarskapet i EU är redo att inta en mer aktiv roll i konflikten. Ledarskapet i EU måste sätta press på den marockanska regimen och då inte minst på Marockos kung. Marocko har getts en speciell status i sin relation till EU, som innebär deltagande i ett antal EU-program och projekt. En viktig fråga gäller fiskevatten utanför Västsaharas kust, EU:s allt djupare relationer och fiskeavtal med Marocko måste ges ett bestämt villkor: ett marockanskt tillbakadragande från Västsahara.
De övergrepp som har drabbat det västsahariska folket måste mötas av kollektivt ansvarstagande och solidaritet från EU-länderna. Det är pinsamt att EU genom olika avtal affärsmässiga gynnar Marocko i stället för att vara pådrivande för Västsaharas självständighet
Folkomröstningen, som utlovades genom FN och vapenstilleståndet 1991, måste genomföras, så att västsaharierna får chansen att säga sin mening om nationellt självbestämmande och suveränitet.

FN tar sig an fallet Haidar

FN engagerar sig nu i fallet med den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar som sedan snart en månad hungerstrejkar på flygplatsen i Lanzarote, efter att ha nekats inträde i Västsahara av marockanska myndigheter.Haidar sattes på ett plan tillbaka till Kanarieöarna när hon återkommit efter att ha mottagit ett människorättspris i USA. Hon har erbjudits asyl i Spanien men avböjt.FN-chefen Ban Ki-Moon bad på måndagen FN:s medlare i Västsahara-frågan att snabbt försöka få till stånd nya samtal med Spanien och Marocko för att lösa frågan.Västsahara annekterades av Marocko 1975 sedan kolonialmakten Spanien lämnat området. Västsaharier strider sedan dess för självbestämmande. Deras starkaste politiska röst, befrielserörelsen Polisario och Marocko, ingick avtal om vapenvila 1991 men sedan dess har de FN-ledda samtalen om Västsaharas framtid inte gjort några framsteg.
den 14 december 2009

Svar från Bildt om västsahariska MR-akrivister

Idag svarade Bildt på frågorna om den hungerstrejkande Aminatou Haidars situation.Svar på fråga 2009/10:237 av Ameer Sachet (s) Marocko och Aminatou Haidar, fråga 2009/2010:241 av Bodil Ceballos (mp) Västsaharisk medborgare i rättsligt vakuum, fråga 2009/2010:266 av Hillevi Larsson (s) Marockos förföljelse av västsahariska MR-aktivisterAmeer Sachet har frågat mig om jag tänker ta upp och driva frågan om Aminatou Haidars rätt att återvända hem till Västsahara som ett villkor för att Marocko ska få behålla sin särskilt gynnade status i relation till EU. Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att föra en diskussion om MR med Marocko i syfte att lyfta frågan om Aminatou Haidar och andra MR-frågor. Hillevi Larsson har frågat mig hur jag avser att agera för att stödja de västsahariska MR-aktivister som nu drabbas av övergrepp från marockanska myndigheter. Jag väljer att svara på de tre frågorna i ett sammanhang. Låt mig först säga att Sverige prioriterar arbetet för mänskliga rättigheter i kontakterna med Marocko både bilateralt och inom EU:s ram och är pådrivande inom EU på detta område. Vi för också en löpande dialog bilateralt och genom EU med de marockanska myndigheterna om mänskliga rättigheter även i enskilda fall. EU:s vidgade samarbete med Marocko innebär att den politiska dialogen förstärks och frågor som demokrati och mänskliga rättigheter får en än mer central plats i det sammanhanget. EU har en strävan att uppmuntra till fortsatta förbättringar och framsteg samt stödja landets reformsträvanden. Som de facto administrerande makt över Västsahara har Marocko att på samma sätt respektera de mänskliga rättigheterna där, i alla dess aspekter. I samband med mötet den 7 december med associeringsrådet EU-Marocko i Bryssel uppmanade EU-sidan Marocko att upprätthålla skyddet för försvarare av mänskliga rättigheter, i synnerhet de verk¬samma i Västsahara. Vad gäller de sju MR-aktivister som greps av marockanska myndigheter på Casablanca flygplats den 8 oktober vill jag hänvisa till mitt svar på fråga av Hans Linde (2009/10:102). Vad avser Aminatou Haidar har Sverige som EU-ordförandeland initierat en diskussion i medlems¬kretsen som givit EU-ambassaderna i Rabat uppdraget att följa fallets utveckling. Under mötet med associeringsrådet tog såväl Sverige som EU-kommissionen upp fallet Aminatou Haidar. Stark oro uttrycktes över Haidars situation, bl.a. vad gäller hennes hälsa. Sverige underströk den humanitära aspekten och vikten av att åtgärder vidtogs för att möjliggöra en snabb lösning som innebär att Haidar får återvända till Västsahara. Därtill har ett särskilt ordförandeskapsuttalande gjorts i vilket Marocko uppmanas att uppfylla sina internationella förpliktelser vad avser mänskliga rättigheter och att samarbeta med spanska myndigheter i syfte att finna en positiv lösning på Haidars situation.
Stockholm den 14 december 2009Carl Bildt

Riksdagsledamöter skickar solidaritetsbrev till Aminatou Haidar

Kära Aminatou Haidar,
Kopia till:
Spanska ambassaden i Stockholm
Marockanska ambassaden i Stockholm
Svenska UD
Vi beundrar din styrka och övertygelse i ditt arbete för västsahariernas mänskliga rättigheter. Med din ickevåldsliga kamp är du en förebild för många av oss, världen över.
Vi vill uttrycka vår oro för den situation du nu befinner dig i. Din hungerstrejk har pågått sedan den 15 november - i protest mot att Marocko i strid mot den Internationella konventionen om politiska och medborgerliga rättigheter nekade dig inresa i det ockuperade Västsahara, ditt hem. Spanien bär också ett ansvar för detta genom att man godtog att du, mot din vilja och utan pass, fördes till Lanzarote. Du har ett enormt civilkurage och detta kommer att behövas även i framtiden.
Du är i en akut situation men, som du säger, detta är inte en isolerad händelse utan ett resultat av marockansk politik i relation till västsahariska människorättsförsvarare. Vi ser med tillfredsställelse att många människor världen över reagerat med upprördhet över de MR-kränkningar du utsatts för. Vi är oroade över den utsatta situation som västsahariska MR-försvarare lever i och att detta inte lett till fler åtgärder från omvärlden.
Våra tankar går också till de andra västsahariska människorättsförsvarare som fängslas, utsätts för kränkningar och hindras i sitt legitima och viktiga arbete. Vår oro angående MR-försvarares säkerhet delas av många. FN:s generalförsamling antog den 17 november 2009 en resolution där man uttryckte en djup oro för att människorättsförsvarare världen över utsätts för hot och hindras i sitt arbete. Vidare uttrycktes allvarlig oro för att argument angående nationell säkerhet och anti-terroristlagstiftning har använts för att göra människorättsförsvarare till måltavlor. Generalförsamlingen erkände särskilt den utsatta situation som kvinnliga människorättsförsvarare lever i och underströk återigen den viktiga roll människorättsförsvarare spelar för att stärka efterlevandet av de mänskliga rättigheterna.
Vi uppmanar marockanska och spanska myndigheter att omedelbart respektera din rätt att återvända hem. Vi verkar för att Sverige, som ordförande i EU, i enlighet med EU:s riktlinjer för skydd av MR-försvarare engagerar sig för din rätt att återvända hem.
Vidare uppmanar vi Marocko att säkerställa att FNs deklaration angående människorättsförsvarare respekteras i det ockuperade Västsahara och att människorättsförsvarare tillåts genomföra sina legitima aktiviteter i enlighet med internationell rätt. Vi uppmanar alla EU-länder att aktivt implementera EU:s riktlinjer för skydd av MR-försvarare genom att följa västsahariska MR-försvarares situation, ha regelbunden kontakt med dem, delta vid rättegångar och ta upp orosmoment med marockanska myndigheter. I dagsläget vill vi uppmärksamma behovet av att besöka Aminatou Haidar på Lanzarote och att ha en beredskap för att delta vid rättegången mot de sju västsahariska MR-försvarare som greps den 8 oktober i år och som kommer att ställas inför militärdomstol.
Vi uppmanar FN att utvidga MINURSOS mandat för att inkludera övervakning och skydd av mänskliga rättigheter alternativt att tillsätta en OHCHR-mission med detta mandat.
Vi hoppas att du mycket snart befinner dig i ditt hem med dina barn!
Varma hälsningar från ledamöter vid Sveriges riksdag
Agneta Berliner, Folkpartiet liberalerna
Anita Brodén, Folkpartiet liberalerna
Ulrika Carlsson, Centerpartiet
Bodil Ceballos, Miljöpartiet de gröna
Ameer Sachet, Socialdemokraterna
Annie Johansson, Centerpartiet
Hillevi Larsson, Socialdemokraterna
Hans Linde, Vänsterpartiet
Anne Ludvigsson, Socialdemokraterna
Kerstin Lundgren, Centerpartiet
Fredrik Malm, Folkpartiet liberalerna
Birgitta Ohlsson, Folkpartiet liberalerna
Eva Selin Lindgren, Centerpartiet