Tamilerna på Sri Lanka och framtiden

De tamilska tigrarnas område på Sri Lanka har gradvis krympt till en liten remsa om knappt fem kvadratkilometer på öns nordöstra kustremsa. Uppskattningsvis 50 000 civila finns ihopträngda där. Sri Lankas armé har varit framgångsrik i sin ambition att utplåna gerillastyrkorna, men de civila offren har varit många. Det är både armén och tigrarna överens om, men inte om så mycket mer.
Regeringen på Sri Lanka har avslagit internationella önskemål om vapenvila såväl som FN:s begäran om att få skicka in humanitär personal i det gerillakontrollerade området. Enligt FN:s uppgifter kan så många som 6 500 civila ha dödats och 14 000 skadats mellan januari och april. Båda sidor har sannolikt gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser, enligt FN. Att den etniska konflikten på Sri Lanka får en militär lösning istället för en förhandlingslösning känns oroande.
Sverige och EU måste fortsätta pressa på för eld upphör och för att civilbefolkningen ska kunna lämna området. Carl Bildt och regeringen måste driva på så att EU agerar mer kraftfullt för att förhindra fortsatt blodbad på civila tamiler. Det behövs också förhandlingar rörande tamilernas situation och deras framtid på Sri Lanka.

Världen måste stödja det burmesiska folket

Burmas militärregim har återigen visat sitt förakt för de mänskliga rättigheterna.
Gång på gång visar militärjuntor och diktaturregimer i världen att de är kapabla att slå skoningslöst mot det egna folket för att behålla makten. Att skjuta civila, obeväpnade människor är ett brott mot all civilisation och alla människliga rättigheter. Militärjuntan i Burma tvekade inte att använda våld mot tusentals fredliga munkar och civila demonstranter.
Olof Palme sa: ”Folkets längtan efter frihet kan i det långa loppet inte slås ner. Den kommer att leva och segra till sist” Ingen diktatur varar för evigt. Man kan döda en människa man kan döda tiotusen, hundratusen men man kan aldrig döda ett folks kamp för frihet.
EU måste visa en total enighet i att demokratier inte tolererar de vansinnesdåd utförda av militärdiktaturer. Solidaritet med oppositionen i Burma är ett måste för oss alla som erkänner demokratin som det enda samhällsskicket.
Varje demokrati har en moralisk skyldighet att stå upp och försvara varje kamp för frihet. Det är en fråga om solidaritet. Finns inte den solidariteten är människligheten illa ute.
Mänskliga rättigheter och demokrati måste vara viktigare än ekonomiska intressen. Sverige måste tillsammans i EU och i FN fortsätta att kämpa för att FN agera hårdare mot Burma.
Socialdemokraterna kräver ett omedelbart frisläppande av Aung San Suu Kyi.
Carl Bildt och regeringen måste driva på så att EU agerar mer kraftfullt för att alla politiska fångar ska släppas och för kampen för fria hemliga demokratiska val i Burma.

Fattigdomen och klimatförändringar i världen tvingar oss att tänka om

Miljöförstöring hotar vår jord. Ökad produktion och konsumtion i i-länder är inte hållbart.
Det måste råda en balans mellan naturresurserna och vad folk konsumerar.
Över en miljard fattiga människor i världen har inget rent vatten att dricka. Antalet människor som saknar tillgång till sanitet har ökat till 2,6 miljarder och det är kvinnorna som lider mest.
Den snabba folkökningen på jorden med samtidig överkonsumtion som livsstil kräver större resursuttag från naturen, vilket ökar avfallsmängden. Hur ska alla människor få rimlig del av jordens resurser? Hur ska alla få tillgång till näringsrik mat, rent vatten och tak över huvudet?
Tillväxt måste betyda att alla barn som föds på jorden har rätt till skolgång, sjukvård och en trygg och sund miljö. De grundläggande demokratiska värdena måste gälla alla, oavsett var vi födds på jorden.
Det behövs ett tydligt internationellt opinionsarbete kring hur klimat, miljö och befolkningsökning i världen hänger ihop, så att moder jords resurser räcker till alla. Ren luft och rent vatten är ett minimikrav för alla på jorden.
Att kvinnor får utbildning är en förutsättning för att de ska kunna få ökat socialt, politiskt och ekonomiskt inflytande. Kvinnor som utbildar sig gifter sig senare, är friskare, får färre barn och senare i livet än genomsnittet. Behovet av många barn minskar, när föräldrarna kan försörja sig själva. Allt fler barn får också rätt till skolgång.
Växthuseffekten kommer med stor sannolikhet att drabba många länder, med översvämningar i vissa regioner och med torka i andra. Miljoner kommer att tvingas flytta. Dessa miljöflyktingar kan inte hindras eller stoppas vid gränser. När hundratals miljoner människor för sin överlevnad drivs från ett land till ett annat, blir det väldigt svårt att hävda konventioner om vilka som har rätt att komma in och vilka som inte har det.
Miljöproblemen beror inte bara på antalet människor, utan även på vilket levnadssätt människor har. En medborgare i USA förbrukar hundra gånger så mycket av jordens gemensamma resurser som en afrikan eller en indier.
Ett samarbete över ländernas, regionernas och kontinenternas gränser är ett måste, om vi ska vara solidariska med alla människorna på vår planet och på allvar se vår jord som vårt gemensamma hem.
Det är hög tid att detaljgranska miljöpolitiken i världen och utmana en del av de normer som styr människors beteende när det gäller konsumtion.
Vad är vi i Sverige och i rika världen beredda att avstå från för att hantera den sneda resursfördelningen?
Ameer Sachet

Regeringen sviker studenterna

I borgarnas Sverige tillhör studenterna de stora förlorarna.
Under valrörelsen 2006 hävdade de borgerliga politiker att de skulle förbättra ekonomin för studenter om de fick makten. Alla som studerar på högskolor och universitet vet att det inte är lätt att leva på studiemedlen. Enligt TCO är det över 50 procent som uppger att de inte klarar sig ekonomiskt. Nu har det gått två och ett halvt år efter maktskiftet och vallöftet till studenterna har inte infriats. Det kan med rätta uppfattas som svek av studenterna. Det är inga studenter som har fått en bättre ekonomi med den nuvarande regeringen.
Studerandevillkoret i a-kassan har tagits bort. Det innebär, att de studenter som inte har jobb direkt efter en längre utbildning, inte har någon ekonomisk trygghet. Det är nu i jobbkrisens tider är ännu svårare för studenter att skaffa arbete.
Regeringen slår även hårt mot de vuxna som vill vidareutbilda sig t.ex. via komvux. Man har tagit bort alla ekonomiska verktyg för vuxna med försörjningsansvar så att det inte längre är möjligt med vidare utbildning. Stoppet för utbyggnad av högskolan innebär att de stora ungdomskullarna, som nu går på gymnasieskolan, kommer att få slåss om färre platser.
Regeringens politik uppvisar ett tydlig klasstänkande. Högre utbildning ska främst vara tillgänglig för dem med starka resurser. Studiesociala kommitténs förlag att höja studiemedlen med 400 kronor fick inte positiv respons av högskoleminister Lars Leijonborg. Han flaggar för att det inte blir någon höjnings alls. Samtidigt föreslår kommittén försämringar, besparingar på 635 miljoner kronor, bland annat för bostadsbidrag. Detta väntas drabba 35 000 studerande, framför allt barn familjer. Likaså drabbar sänkningen av rätten till studiemedel från sex år till fyra år många hårt. Möjligheten för fler att tillgodogöra sig högre utbildning begränsas. Främjandet av mångfald inom den akademiska världen bromsas.
Vi Socialdemokrater har kämpat i decennier för att folk från olika ekonomiska och sociala bakgrunder skulle kunna studera på högskola och universitet. Målet för den nuvarande regeringen tycks vara att snabbt rasera detta målmedvetna arbete.
Socialdemokratiska riksdagsgruppen har föreslagit förbättringar för studenterna, bland annat genom höjda studiemedel, ökat fribelopp samt höjt tilläggsbidrag för studenter med barn.
Borgerliga vallöften är en sak. Borgerlig praktisk politik är en annan. I det här fallet är det studenterna som blir svikna.
Ameer Sachet(S)riksdagsledamot Örebro
Jennie Bergström(S)studentklubben Örebro

Håller Sverige på att spåret ur!

Lediga jobb blir allt mer sällsynta på arbetsmarknaden och i Arbetsförmedlingens datorer.
Vi står inför enorma utmaningar. Arbetsmarknaden försvagas. Varslen ökar och efterfrågan på arbetskraft minskar följaktligen. Färre arbetssökande får jobb. Alla prognosmakare har varit försiktiga i sin bedömning när det gäller arbetslöshet. En sådan stagnation som drabbat landet och en alldeles ointresserad regering, gör att man kan räkna med 15 procent arbetslöshet nästa år. Den kraftigare ekonomiska nedgången kan inte motverkas enbart med hänvisning till stabila statsfinanser. En nödvändig förutsättning att klara jobbkrisen är att bekämpa skenande arbetslösheten i landet. Regeringens passiva inställning trots massiva varslen och konkurser i landet är illavarslande. Att den redan idag utrycker sig ”Våra möjligheter att möta krisen kommer att vara begränsade” är en indikation på att regeringen avsäger sig ansvaret.
Inga pengar till kommuner och landsting under nuvarande år, gör det omöjligt för många kommuner att bibehålla den service som medborgare har rätt att kräva . Med ett sådant utgångsläge riskerar tiotusentals arbetare i offentligsektor sina jobb
Arbetslöshen ökar i alla grupper, men värst är situationen för ungdomarna . Detta är ett svek mot Sveriges ungdomar, deras föräldrar och hela samhället.
Regeringen skyller på att ”krisen inte är svenskproducerad”. Det är dock Sveriges regering som måste bära ansvaret för sin ekonomiska politik.
Det stora ekonomisktmissgrep var att sänka skatterna med 80 miljarder, när tydliga internationella bedömare varnade för en världsomfattande ekonomisk depression.
Felaktiga skattesänkningar som kommun och landsting börjar känna av dess negativa konsekvenser för välfärden. Kommuner i Sverige förbereder sig på att fler personer kommer att behöva socialbidrag.
Sverige har möjligheter. I oroliga tider som dagens krävs alternativ till regeringens passivitet. För oss socialdemokrater försörjning genom eget arbete är central. Vi står för den svenska modellen med ett demokratiskt arbetsliv. Därför måste staten ta sin del av ansvaret.
Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har lagt förslag för skärpta åtgärder för fler jobb och bättre välfärd. I krisens spår blir människor håglösa, förlorar självförtroende och hemfaller i passivitet. Därför är arbetslöshet inte bara fråga om ekonomi, utan också en fråga om hela samhällets välbefinnande De utmaningar som vi har framför oss måste mötas av nya sätt att tänka och nya sätt att lösa problemen.
En ansvar kännande regering ser till människorna och deras livsbetingelse och inte enbart ser krisen som ett strikt finansiellt problem. För det krävs ett solidariskt samhälle.
Ameer Sachet(S)

Kommunalvalet i Turkiet och EU

Som valobservatör för socialdemokraternas räkning hade jag förmånen att följa kommunalvalet i Turkiet. 48 miljoner väljare hade rätt att lägga sina röster i omkring 175 000 vallokaler i hela landet. Valet handlar om såväl borgmästare som ledamöter till lokala, regionala församlingar.
I den regionen där jag befann mig i sydöstra delen Midyat och omnejd var stämningen stundvis väldigt hätsk och som valobservatör blev jag nekad att komma in i vissa vallokaler. Det var väldigt olika på olika platser. Man blir rädd för det ligger i luften på något sätt. Det var kaotiskt, långa köer och bråk med ansvariga kontrollanter som fattar sina ägna beslut Människor behandlades illa. Särskilt äldre analfabeter som inte kan något annat språk än sitt modersmål . I Turkiet förbjuds människor att tala ett annat språk i vallokalerna än turkiska.
Trots många hinder och trots militären närvaron strömmade folket in i vallokaler.
Här bor förutom tuktiska armen och poliser uteslutande kurder, syrianer/assyrier.
Militären befann sig mitt bland väljarna utanför vallokalerna men också på vissa ställen gick de in i vallokalerna trots att det finns en regel för militären att hålla sig minst 150 meter från vallokalerna.
Mer än 60 procent av befolkningen i sydöstra Turkiet är under 25 år. Arbetslösheten i området är väldigt hög. Många ungdomar är tvungna att åka långt bort för att få ett jobb som oftast liknar slavarbete. Här är flickor särskilt drabbade. Fattigdomen är enorm.
Det är positivt att Turkiet förhandlar om att bli EU-medlem. Med ett orientaliskt medlemsland får vi mer av kulturell pluralism och EU:s sekulära identitet kommer också att stärkas.
Det är givetvis viktigt att Turkiet lever upp till mänskliga rättigheter, frihet från censur, respekt och förbättrar villkoren för landets minoriteter och ger rätten att fritt använda sitt språk i skolan och i media.
Den turkiska regeringen och dess myndigheter måste skyndsamt sätta igång en process som leder till fria fackföreningar i landet. Erfarenheten visar att fria fackföreningar är bästa sättet att bredda utvecklingen i ett land.
Demokratin i Turkiet har fortfarande brister. Sverige och EU är beredd, att fortsättningsvis stödja den process som Turkiet har påbörjat mot fullständig demokratisering.
Politiska ansträngningar i Turkiet och reformtakten måste öka!
Ameer Sachet(S)

Indien Världens Största Demokrati

Att vara i Indien första gång är fascinerande i sig. Att komma hit under valrörelse då Indien väljer sitt parlament(Lok Sabha) för kommande 5 åren är helt magnifik.
Under 6 dagar, jag och min kollega Olle Thorell från Utrikesutskottet är här för att bevaka valet i Indien, lära oss mer om landet och träffa folk som är engagerade i valet, parlament kandidater och organisationsrepresentanter som jobbar med bistånd och utveckling projekt.
Här i Indien s.k. världens största demokrati finns hundratals partier, tiotusentals kandidater och hundratusentals vallokaler. Allt är inte perfekt, stundvis råder kaos i vissa områden men ändå av någon konstig anledning allt flyter på för det mesta.
Fösta dag lördag tillbringade vi den i Delhi, har vi träffat många människor bl.a. Dr. D.K. Giri som är ansvarig för Schumacher Society samt Pradip Bose president för Association for Democratic Socialism. Dessa fantastiska människor kämpar för att demokratin befästas och utvecklas i Indien. Valet pågår i cirka 5 veckor och avgörs mitten på maj. I kontrasternas rike ser jag både problem/utmaningar och möjligheter. Trots många svårigheter tänker flesta människor som jag har hunnit prata med att gå och rösta, en viktig signal att vanligt folk är medvetna om sina demokratiska rättigheter. Idag 19/4 flög vi tidigt på morgonen från Delhi till Orissa/Bhubaneshwer söder om Calcutta. Regionen är bland fattigaste i Indien och man märker omgående att levnadsstandard är lägre här och det är mer av landsbygd anda och tidsdoft är storstadskaraktär. Valrörelsen i Orissa är i fullgång, man möter kandidater och människor som kampanjer och göra sitt bästa för att vinna fler röster. Affischer och musik är på gator och torg. Flaggor och skylten finns överallt. Det känds verkligen levande valkampanj som pågår. Imorgon måndag 20/4 blir fler besök och träffar med parlament kandidater samt med ansvariga sociala projekt. Många som jag träffade pratar om Sverige som föregångsland när det gäller sociala reformer och jämliktland. Det saknas ett stor socialdemokratiskt parti, men det är många som jobbar hårt för att bilda ett sådant parti med en ideologi som bygger på, solidaritet, jämlikhet, jämställdhet och allas rätt och lika värde.
Ameer Sachet(S)