Gemensamt ansvar för miljön och klimatet

Klimathotet ställer krav på alla länder att agera snabbt och kraftfullt.
Det är bra att klimat- och miljöfrågor har fått större utrymme i den politiska debatten de senaste åren. Förväntningarna är enorma inför Köpenhamnkonferensen i december 2009. Tunga organisationer som FN och människor världen över, hoppas på att nyckelländerna som ”Kina, EU, USA, Indien, Sydafrika, Ryssland, Japan, Brasilien” kommer överens om klimatavtal som gör det möjligt att världen sätter tydliga ambitiösa mål för en rejäl minskning av koldioxidutsläppen. Det krävs en tydlig färdriktning för en hållbar miljöutveckling i världen.
Hotet om klimatförändringar ställer oss inför stora utmaningar. För att klara omställningen är gemensamma politiska beslut som alla länder står bakom ett måste.
Jordbruk, livsmedelsproduktion och fiske är viktiga delar av klimat- och miljöpolitiken.
Jordens växande befolkning kräver en ökning av både råvaror och förädlade livsmedel.
År 2050 har klotets befolkning enligt FN beräknats stiga till 9,1 miljarder människor.
De gamla misstagen som orsakade negativa klimat- och miljö förändringar måste undvikas. Därför är det nödvändigt att ställa höga krav på livsmedelsproduktion och jordbruk genom en minimal miljöpåverkan.
Vi har varit åskådare till märkliga protester. Senaste i raden såg vi mjölkbönder bevattna fält i Belgien med omkring tre miljoner liter mjölk, en protest mot EU:s jordbrukspolitik och låga priser på mejeriprodukter. Det är inte första gången livsmedel används som vapen i kampen för att uppnå gynnsammare priser. Dumpning av spannmål i havet förekommer för att hålla uppe världsmarknadspriset.
Detta får ske trots att världen har en miljard människor som beräknas vara undernärda.
Den enskilda odlaren är en förlorare. Vinnarna som alltid är de stora livsmedelsindustrier som bestämmer priset i konkurrensens namn.
EU:s fiskevatten är gigantiska med stora regionala skillnader. Situationen för fiskbeståndet är mycket ansträngd. För att utvidga och komma in på nya vattenområden, har EU slutit avtal med nordvästafrikaniska länder om fiskerättigheter som lett till en utarmning av den lokala fiskeindustrin och massarbetslöshet bland afrikaniska fiskare som följd. Den tunga EU- fiskeflottan står för utarmningen och utfisket.
Stora markområden i Afrika har tagits över av Kina, Indien, Sydkorea, Storbritannien och de arabiska Gulfstaterna. Uppköp av jordbruksmark leder till att människor förlorar förutsättningar för odling och bete. Många afrikaniska länder saknar förordningar för lokala rättigheter. Befolkningens intressen och förmåga till ekonomisk försörjning förbises.
I stället för att stödja en utveckling av afrikanskt jordbruk och inhemsk produktion, tar rika länder över Afrikas jordar i syfte att vidga sina marknader på bekostnad av de fattiga länderna.
Det är dags att på allvar utmana protektionistisk jordbrukspolitik.
De rika ländernas agerande befriar inte utvecklingsländerna från sitt ansvar. Utvecklingsländerna måste undvika att hamna i samma fälla som industriländerna.
Det är viktigt att de rika länderna delar med sig av miljöteknik för att jordbruks- och livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna blir effektiv.
Ser vi sanningen i vitögat har vi en lång väg att vandra.
Ansvaret för den negativa trenden som tär på jordens resurser är alla länders skyldighet.
Varken rika eller fattiga länder har rätt att förstöra vår gemensamma planet.

Befrias ungdomarna från den borgerliga karantänen

Ungdomsgenerationen får inte bli dörrmatta åt jobbkrisen i landet.
Det är samma barn som drabbades av nedskärningar i förskola och skola under 90-talets ekonomiska kris som nu drabbas av jobbkrisen. Det är de som är födda i mitten på 80- och början på 90-talet som får betala ett högt pris innan de hunnit inträda i vuxenvärden.
Äldre generationer och arbetsgivare ser dem som Sveriges framtid, men utan att ge dem en ärlig chans att ta del av vuxnas gemenskap genom arbete.
Social rättvisa är en viktig del i det socialdemokratiska projektet som bygger på en tro på det självklara värdet av jämställdhet, att alla människor har rätt till mänsklig värdighet, lika möjligheter och förmåga att bidra till samhällets utveckling.
Många ungdomar är bekymrade och frustrerade över den passivitet som präglar den borgerliga regeringens attityder. Arbetslösheten bland unga har ökat mycket mer än bland arbetskraften i sin helhet. Sverige befinner sig i jobbkris och vi måste prioritera jobben före ofinansierade skattesänkningar.
Framtidens jobb kommer att växa fram i småföretagen . Vi vill göra det billigare för dem att anställa. Ett generöst förstajobb avdrag för unga långtidsarbetslösa är en lämplig åtgärd för att hejda den höga arbetslösheten. Regeringens generella sänkning av de sociala avgifterna för ungdomar är onödigt dyr och har inte gett resultat i form av fler anställda. Vi vill satsa på stora grupperna, arbetslösa och unga som hoppat av gymnasiet. De behöver särskilt stöd för att komma ut på arbetsmarknaden.
Satsningen inom utbildningsområdet är ett måste för att bemöta morgondagens behov av kvalificerad arbetskraft. Det krävs ett ungdomslyft med tusentals platser på Komvux och folkhögskolor. Det krävs jobbstart för unga från dag ett vid arbetslöshet. För att rusta dessa ungdomar inför framtidens arbetsmarknad krävs ett brett utbildningspaket med fler platser vid högskolan och KY-utbildningar.
Regeringen har under de senaste tre åren försvagat den svenska modellen. Trygghetssystemet har krympt, fackföreningarnas ställning har undergrävts. I stället för att satsa på den gemensamma välfärden, blev det lägre skatt för dem med de högsta inkomsterna. Pensionärer fick däremot extra skatt. Tusentals människor som förlorar sina arbeten saknar inkomstförsäkring inte minst de unga.
Utanförskapet, enligt Reinfeldts/Borgs/Schlingmanns ”Nya Moderaternas” beräkning har blivit större, med ökade samhällsklyftor som följd. Ett misslyckande för den borgerliga regeringen som år 2006 gick till val på att minska ”utanförskapet”
Ungdomar jagar inte omöjliga drömmar, de ropar till makten:
Vi har planer och idéer, vi är redo att kliva fram och vara en del av vuxenvärlden.
Sverige ska vara möjligheternas land för alla inte bara för besuttna .
Det krävs politiska ambitioner för ett ungdomslyft. Ungdomar ska vägra acceptera sorteringar, diskvalificeringar och stigmatiseringar som bara utestänger dem från sin rättmätiga plats i samhället.
Dags att befria ungdomar från massarbetslöshet och den borgerliga karantänen.